Att bedöma behov : utredningar av ungdomar som begått kriminella handlingar

Abstract

Syftet med föreliggande avhandling var att undersöka socialsekreterares utredningar och bedömningar av ungdomar som uppvisat kriminellt beteende, samt matchning mellan bedömda behov och rekommenderade behandlingsinsatser. I synnerhet var syftet att undersöka om strukturerad risk- och behovsbedömning kan leda till bättre kvalitet på utredningar i form av fler dokumenterade risk- och skyddsfaktorer, säkrare prediktion av återfall i allvarliga brott, bättre matchning till relevanta behandlingsinsatser, samt om grad av matchning mellan behov och insatser påverkar ungdomars återfall. I fokus är det strukturerade risk- och behovsbedömningsinstrumentet Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY), som jämförs med två andra vanligt förekommande sätt att utreda ungdomars kriminalitet inom socialtjänsten; Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD), samt utredning utan något instrument till stöd, så kallad traditionell utredning.

Metod: Avhandlingens tre delarbeten är baserade på data från tre skilda dataset. I delarbete I användes vinjetter som metod, i delarbete II och III användes dels socialsekreterarnas utredningar av unga som begått brott, dels dessa ungdomars självrapporterade skattningar avseende brottslighet (både vid baslinjemätning och ett år senare). Utredningarna studerades utifrån ett studieprotokoll bestående av empiriskt belagda risk- och skyddsfaktorer från forskningslitteraturen, samt insatser tillgängliga inom socialtjänsten idag.

Huvudresultat: Resultaten från delarbete I visade att socialsekreterarna uppmärksammade ungdomars problem och behov, men att de också bedömde problem inom områden där dylika inte förelåg, det vill säga en överidentifiering av behov och föreslagna insatser. Samstämmigheten mellan bedömare om vilka insatser som skulle rekommenderas var låg. Resultaten från delarbete II visade att utredningar som genomfördes med stöd av SAVRY-instrumentet belyste signifikant fler risk- och skyddsfaktorer än utredningar från övriga grupper. ADAD-utredningar innehöll inte signifikant fler risk- och skyddsfaktorer än utredningar genomförda utifrån traditionell metod. Risk- och skyddsfaktorer från SAVRY och ADAD-utredningarna predicerade återfall i icke-våldsbrott signifikant bättre än faktorer från den traditionella metoden. SAVRY-utredningarna predicerade återfall i våldsbrott, vilket ingen av de andra metoderna gjorde. Faktorerna från SAVRY-utredningarna var bättre på att också predicera återfall i antal brott. Resultaten från delarbete III visade att socialsekreterarna i SAVRY-gruppen matchade bättre mellan ungdomars bedömda behov och rekommenderade insatser för dessa behov. För kriminogena behov relaterade till antisocialitet tillsattes behandling för detta, liksom för kriminogena behov relaterade till missbruk och familj. Dessa samband var starka även vid kontroll för övriga kriminogena behov. I kontrollgruppen (ADAD + traditionella utredningar) fanns endast matchning mellan bedömda kriminogena behov inom området missbruk och missbruksbehandling. Graden av återfall var lika hög för båda ungdomsgrupperna vid uppföljningen. Resultaten visade dock en lägre grad av återfall i brott för ungdomar där matchningen mellan kriminogena behov och insatser var god. Detta samband gällde dock enbart i SAVRY-gruppen.

Slutsats: SAVRY bidrog till att socialtjänstens utredningar av ungdomar som begått allvarliga kriminella handlingar fick en högre kvalité. Specifikt bidrog tillämpningen av SAVRY till bättre kvalité genom fler dokumenterade risk- och skyddsfaktorer, säkrare prediktion av återfall i allvarliga brott, bättre tillämpning av risk- och behovsprinciperna (vilket inkluderar en bättre matchning till insatser), samt ett samband med lägre återfall i brott givet att dessa principer användes. Fynden i denna avhandling visar att ett strukturerat risk- och behovsbedömningsinstrument, SAVRY, är att föredra framför ADAD och den traditionella metoden när utredningar och bedömningar av unga som begått allvarligare typer av brott ska genomföras.