Smak- och luktförändringars betydelse för personer i olika skeden av utredning och behandling vid lungcancer
Author: Belqaid, Kerstin
Date: 2017-10-13
Location: Hörsal Hillarp, Retzius väg 8, Karolinska Institutet, Solna
Time: 09.00
Department: Inst för lärande, informatik, management och etik / Dept of Learning, Informatics, Management and Ethics
View/ Open:
Thesis (9.001Mb)
Abstract
Bakgrund: Smak och lukt är två av våra sinnen som tillsammans med andra
sinnesförnimmelser är centrala för smakupplevelsen av sådant som vi äter och dricker. Smakoch luktsinnena har också som funktion att uppmärksamma oss på faror och gifter, och att
identifiera näringsämnen. Förändringar i upplevelse av smaker och lukter kan förekomma i
olika skeden av cancersjukdom, inklusive lungcancer, och har rapporterats kunna påverka
bl.a. matval, näringsintag, sociala aktiviteter och känslomässigt välbefinnande. Lungcancer är
den cancersjukdom som orsakar flest cancerrelaterade dödsfall och eftersom en stor andel av
de som diagnosticeras med lungcancer har avancerad sjukdom är målet med behandling ofta
att bibehålla god livskvalitet. Viktnedgång och nutritionsproblem i form av nedsatt aptit, tidig
mättnad och smak- och luktförändringar har rapporterats vara vanligt förekommande vid
lungcancer. Framför allt har smak- och luktförändringar studerats i anslutning till onkologisk
behandling, men det finns indikationer på att de kan förekomma även innan start av
behandling. Smak- och luktförändringar kan ta sig olika uttryck, exempelvis i form av
förändringar i upplevd intensitet av olika grundsmaker eller lukt, en dålig smak i munnen,
metallisk smak eller förändringar som gäller specifika livsmedel. Ett fåtal studier har studerat
hur smak- och luktförändringar utvecklas över tid men hur karaktäristika av smak- och
luktförändringar förändras är ännu inte känt. Allmänna riktlinjer för hur sjukvårdpersonal ska
stödja personer med smak- och luktförändringar saknas ofta. Smak- och luktförändringar har
beskrivits som ett ouppmärksammat problem inom sjukvården och sjukvårdspersonal har
angett att de inte anser att de på ett tillfredsställande sätt kan stödja personer med smak- och
luktförändringar. Hur patienterna själva resonerar om resurser och strategier för att hantera
smak- och luktförändringar är ännu inte undersökt. Det övergripande syftet med denna
avhandling är därför att undersöka smak- och luktförändringarnas nutritionsrelaterade
betydelse, karaktäristika och hur de hanteras av personer i olika skeden av utredning och
behandling vid lungcancer.
Metod: Denna avhandling består av tre delarbeten som bygger på data från två studier som genomfördes inom ramen för Smak- och Luktprojektet: en longitudinell observationsstudie med syfte att undersöka smak- och luktförändringars påverkan på nutritionsstatus och välbefinnande bland personer i olika skeden av cancersjukdom, samt en kvalitativ studie med syfte att utforska hur personer med smak- och luktförändringar resonerar om hur de hanterar smak- och luktförändringar och de resurser och strategier som eventuellt erbjudits i detta avseende. I den longitudinella observationsstudien, som ligger till grund för delarbete I och delarbete II, rekryterades studiedeltagare under utredning för lungcancer och data samlades in via direkta, strukturerade intervjuer utifrån fyra självskattningsinstrument som rörde 1) smakoch luktförändringar, 2) vanliga cancerrelaterade symptom, 3) välbefinnande och 4) nutritionsstatus. Upp till tre uppföljningstillfällen med samma instrument följde på det första intervjutillfället, med två månaders mellanrum. I delarbete I inkluderades data från studiedeltagare som var under utredning för lungcancer och som senare antingen diagnosticerades med lungcancer eller som inte diagnosticerades med någon form av cancer. Beskrivande statistik och statistiska tester har använts för att undersöka förekomst av självrapporterade smak- och luktförändringar hos de under utredning för lungcancer samt relationer mellan smak- och luktförändringar och demografiska data, kliniska karaktäristika, viktförändring, symptom och förändringar i matintag. I delarbete II inkluderades data från de som behandlats för lungcancer och som deltagit i minst tre av de fyra intervjutillfällena. Genom att på ett systematiskt sätt använda informationen om självrapporterade smak- och luktförändringar bestämdes karaktäristika av smak-och luktförändringar för enskilda individer och förändringar i karaktäristika studerades på individnivå. Även individuella fallbeskrivningar för tre personer sammanställdes utifrån information från alla fyra självskattningsinstrumenten samt intervjuarens fältanteckningar. I den kvalitativa studien, som ligger till grund för delarbete III, genomfördes semistrukturerade intervjuer med personer som hade erfarenhet från lungcancerrelaterade smak- och luktförändringar. De transkriberade intervjuerna analyserades induktivt och tolkningen av analysen skedde genom den medicinska antropologiska modell av sjukvårdssystem som utvecklats av Kleinman.
Resultat: Smak- och luktförändringar, om än i relativt lindrig form, rapporterades av 38 % av de studiedeltagare som utreddes för och sedan diagnosticerades med lungcancer (delarbete I). Bland de som inte diagnosticerades med lungcancer rapporterade en snarlik andel, 37 %, smak- och luktförändringar. Dock fanns en statistiskt signifikant association mellan smakoch luktförändringar och viktnedgång endast bland de som diagnosticerats med lungcancer. Det var stor individuell variation i karaktäristika av smak- och luktförändringar hos de som behandlades för lungcancer, och för flera studiedeltagare förändrades smak- och luktförändringarnas karaktäristika över tid i relation till behandlingsstart (delarbete II). Upplevda besvär och konsekvenser av smak- och luktförändringar visade sig inte enbart grunda sig i deras karaktäristika utan också i bl.a. individernas livssituation och andra samtidigt förekommande symptom, t.ex. nedsatt aptit eller illamående. Det mesta som informanterna i den kvalitativa studien berättade om att de gjorde för att hantera smak- och luktförändringar utfördes i deras dagliga liv, utan stor inblandning av sjukvårdspersonal (delarbete III). Strategierna rörde två övergripande utmaningar som smak- och luktförändringarna innebar för individerna: att anpassa sig till inte längre kunna förlita sig på informationen från smak- och luktsinnena och att hitta sätt att förhålla sig till smak- och luktförändringarna som del av att ha lungcancer. Insatsen från sjukvårdspersonalen var begränsad, men tycktes ändå leva upp till de flesta informanters förväntningar och verkade ha viss potential att influera strategier och resurser som användes för att hantera smak- och luktförändringar.
Slutsats: Sammantaget har denna avhandling ökat förståelsen för betydelsen av smak- och luktförändringar vid cancersjukdom och den individuella variation som förekommer i relation till hur matintag kan påverkas, vilka karaktäristika som smak- och luktförändringarna kan ha och hur dessa symptom hanteras i vardagen.
Metod: Denna avhandling består av tre delarbeten som bygger på data från två studier som genomfördes inom ramen för Smak- och Luktprojektet: en longitudinell observationsstudie med syfte att undersöka smak- och luktförändringars påverkan på nutritionsstatus och välbefinnande bland personer i olika skeden av cancersjukdom, samt en kvalitativ studie med syfte att utforska hur personer med smak- och luktförändringar resonerar om hur de hanterar smak- och luktförändringar och de resurser och strategier som eventuellt erbjudits i detta avseende. I den longitudinella observationsstudien, som ligger till grund för delarbete I och delarbete II, rekryterades studiedeltagare under utredning för lungcancer och data samlades in via direkta, strukturerade intervjuer utifrån fyra självskattningsinstrument som rörde 1) smakoch luktförändringar, 2) vanliga cancerrelaterade symptom, 3) välbefinnande och 4) nutritionsstatus. Upp till tre uppföljningstillfällen med samma instrument följde på det första intervjutillfället, med två månaders mellanrum. I delarbete I inkluderades data från studiedeltagare som var under utredning för lungcancer och som senare antingen diagnosticerades med lungcancer eller som inte diagnosticerades med någon form av cancer. Beskrivande statistik och statistiska tester har använts för att undersöka förekomst av självrapporterade smak- och luktförändringar hos de under utredning för lungcancer samt relationer mellan smak- och luktförändringar och demografiska data, kliniska karaktäristika, viktförändring, symptom och förändringar i matintag. I delarbete II inkluderades data från de som behandlats för lungcancer och som deltagit i minst tre av de fyra intervjutillfällena. Genom att på ett systematiskt sätt använda informationen om självrapporterade smak- och luktförändringar bestämdes karaktäristika av smak-och luktförändringar för enskilda individer och förändringar i karaktäristika studerades på individnivå. Även individuella fallbeskrivningar för tre personer sammanställdes utifrån information från alla fyra självskattningsinstrumenten samt intervjuarens fältanteckningar. I den kvalitativa studien, som ligger till grund för delarbete III, genomfördes semistrukturerade intervjuer med personer som hade erfarenhet från lungcancerrelaterade smak- och luktförändringar. De transkriberade intervjuerna analyserades induktivt och tolkningen av analysen skedde genom den medicinska antropologiska modell av sjukvårdssystem som utvecklats av Kleinman.
Resultat: Smak- och luktförändringar, om än i relativt lindrig form, rapporterades av 38 % av de studiedeltagare som utreddes för och sedan diagnosticerades med lungcancer (delarbete I). Bland de som inte diagnosticerades med lungcancer rapporterade en snarlik andel, 37 %, smak- och luktförändringar. Dock fanns en statistiskt signifikant association mellan smakoch luktförändringar och viktnedgång endast bland de som diagnosticerats med lungcancer. Det var stor individuell variation i karaktäristika av smak- och luktförändringar hos de som behandlades för lungcancer, och för flera studiedeltagare förändrades smak- och luktförändringarnas karaktäristika över tid i relation till behandlingsstart (delarbete II). Upplevda besvär och konsekvenser av smak- och luktförändringar visade sig inte enbart grunda sig i deras karaktäristika utan också i bl.a. individernas livssituation och andra samtidigt förekommande symptom, t.ex. nedsatt aptit eller illamående. Det mesta som informanterna i den kvalitativa studien berättade om att de gjorde för att hantera smak- och luktförändringar utfördes i deras dagliga liv, utan stor inblandning av sjukvårdspersonal (delarbete III). Strategierna rörde två övergripande utmaningar som smak- och luktförändringarna innebar för individerna: att anpassa sig till inte längre kunna förlita sig på informationen från smak- och luktsinnena och att hitta sätt att förhålla sig till smak- och luktförändringarna som del av att ha lungcancer. Insatsen från sjukvårdspersonalen var begränsad, men tycktes ändå leva upp till de flesta informanters förväntningar och verkade ha viss potential att influera strategier och resurser som användes för att hantera smak- och luktförändringar.
Slutsats: Sammantaget har denna avhandling ökat förståelsen för betydelsen av smak- och luktförändringar vid cancersjukdom och den individuella variation som förekommer i relation till hur matintag kan påverkas, vilka karaktäristika som smak- och luktförändringarna kan ha och hur dessa symptom hanteras i vardagen.
List of papers:
I. Belqaid K, Orrevall Y, McGreevy J, Mansson-Brahme E, Wismer W, Tishelman C, Bernhardson B-M. Self-reported taste and smell alterations in patients under investigation for lung cancer. Acta Oncologica. 2014; 53(10):1405-12.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
II. Belqaid K, Tishelman C, McGreevy J, Mansson-Brahme E, Orrevall Y, Wismer W, Bernhardson B-M. A longitudinal study of changing characteristics of self-reported taste and smell alterations in patients treated for lung cancer. Eur J Oncol Nurs. 2016; 21:232-41.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Belqaid K, Tishelman C, Mansson-Brahme E, Orrevall Y, Bernhardson B-M. Dealing with taste and smell alterations – A qualitative interview study of people treated for lung cancer. [Submitted]
I. Belqaid K, Orrevall Y, McGreevy J, Mansson-Brahme E, Wismer W, Tishelman C, Bernhardson B-M. Self-reported taste and smell alterations in patients under investigation for lung cancer. Acta Oncologica. 2014; 53(10):1405-12.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
II. Belqaid K, Tishelman C, McGreevy J, Mansson-Brahme E, Orrevall Y, Wismer W, Bernhardson B-M. A longitudinal study of changing characteristics of self-reported taste and smell alterations in patients treated for lung cancer. Eur J Oncol Nurs. 2016; 21:232-41.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Belqaid K, Tishelman C, Mansson-Brahme E, Orrevall Y, Bernhardson B-M. Dealing with taste and smell alterations – A qualitative interview study of people treated for lung cancer. [Submitted]
Institution: Karolinska Institutet
Supervisor: Bernhardson, Britt-Marie
Co-supervisor: Tishelman, Carol; Orrevall, Ylva; Månsson-Brahme, Eva
Issue date: 2017-09-20
Rights:
Publication year: 2017
ISBN: 978-91-7676-744-3
Statistics
Total Visits
Views | |
---|---|
Smak- och luktförändringars betydelse för personer i olika skeden av utredning och behandling vid lungcancer | 514 |
Total Visits Per Month
August 2018 | September 2018 | October 2018 | November 2018 | December 2018 | January 2019 | February 2019 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Smak- och luktförändringars betydelse för personer i olika skeden av utredning och behandling vid lungcancer | 10 | 9 | 14 | 22 | 22 | 27 | 15 |
File Visits
Views | |
---|---|
Thesis_Kerstin_Belqaid.pdf | 128 |
Top country views
Views | |
---|---|
Sweden | 217 |
United States | 44 |
United Kingdom | 41 |
China | 24 |
Germany | 21 |
South Korea | 12 |
Spain | 9 |
Austria | 8 |
Denmark | 6 |
Netherlands | 5 |
Top cities views
Views | |
---|---|
Stockholm | 32 |
Houston | 12 |
Malmö | 12 |
Woodbridge | 12 |
Seoul | 11 |
Altea | 8 |
Vienna | 8 |
Kiez | 7 |
Uppsala | 7 |
Beijing | 6 |