Livskvalitets- och hälsoaspekter i onkologisk omvårdnad : patientperspektiv och familjeperspektiv
Author: Östlund, Ulrika
Date: 2008-04-11
Location: Hörsal 2 (grön), Alfred Nobels Allé 23, Karolinska Institutet i Huddinge
Time: 09.15
Department: Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle / Department of Neurobiology, Care Sciences and Society
View/ Open:
Thesis (511.3Kb)
Abstract
The overall aim of the thesis was to study quality of life and health aspects in oncology nursing, from patient and family perspectives. Oncology nursing is grounded in a holistic approach and cancer can from that perspective be viewed as a “family illness”. Patients with lung cancer, the diagnosis that was most frequent in the samples that were studied, are often diagnosed with advanced disease and have a short expected survival time. Quality of life (QOL) has been suggested as a primary end point for these patients care. Significant others health has shown to be negatively affected by family caregiving and when facing the death of a family member. Health has also been described as a generic outcome from family caregiving.
The aim of paper I was to explore relations between health-related quality of life (HRQOL) dimensions and overall QOL in lung cancer patients, in assessments by patients and significant others respectively. Among the functional scales, only emotional functioning predicted overall QOL in the patients’ assessments. In the significant others’ assessments, both emotional functioning and physical functioning predicted overall QOL. Among the symptom scales, fatigue was the only predictor of overall QOL and the result was the same among both patients and significant others. The functional scales together explained 27 % of the variance in overall QOL in the patients group, and 46 % in the significant others group. The symptoms together explained 22 % of the variance in both the patients and the significant others.
The objectives in paper II and III were to study HRQOL in significant others of patients with lung cancer, in the disease trajectory and after the patient’s death, further to explore mental ill health in significant others before the patients death. In comparisons with a general population sample the significant others’ scores, one month after diagnosis, reflected worse functioning in the mental domains. These results were the same six months after the patient’s death when the results also reflected worse HRQOL in the physical and social domains. Longitudinal, three different patterns of change were identified in four items/scales. A decrease-increase pattern, demonstrating a deterioration from a time-point after the patient’s diagnosis to a time-point before the patient’s death, and an improvement six months after the patient’s death, was identified for the scales ‘self-rated health’, and ‘positive affect’. For ‘family functioning’ the pattern of change was identified as constant decrease, and for ‘satisfaction with family functioning’ as decrease-stable. Regarding mental health, approximately 40 % of the significant others’ reported symptoms of strain for each of the three scales ‘depression’, ‘exhaustion’, and ‘emotional well-being’. These symptoms of strain seemed to coexist, since the significant others clustered as subgroups, ranging from “high on all scales” to “low on all scales”.
Paper IV describes the cross-cultural adaptation process underlying a Swedish version of the revised Piper Fatigue Scale for measuring cancer-related fatigue. From the results in the thesis it was concluded that interventions implemented early in the patients’ disease trajectory, and with the aim to improve patients and significant others QOL and health should be parts of oncology nursing. Family nursing could be such an intervention where patients with lung cancer and their significant others are supported in identifying their own strengths and resources and also needs that require external resources.
The aim of paper I was to explore relations between health-related quality of life (HRQOL) dimensions and overall QOL in lung cancer patients, in assessments by patients and significant others respectively. Among the functional scales, only emotional functioning predicted overall QOL in the patients’ assessments. In the significant others’ assessments, both emotional functioning and physical functioning predicted overall QOL. Among the symptom scales, fatigue was the only predictor of overall QOL and the result was the same among both patients and significant others. The functional scales together explained 27 % of the variance in overall QOL in the patients group, and 46 % in the significant others group. The symptoms together explained 22 % of the variance in both the patients and the significant others.
The objectives in paper II and III were to study HRQOL in significant others of patients with lung cancer, in the disease trajectory and after the patient’s death, further to explore mental ill health in significant others before the patients death. In comparisons with a general population sample the significant others’ scores, one month after diagnosis, reflected worse functioning in the mental domains. These results were the same six months after the patient’s death when the results also reflected worse HRQOL in the physical and social domains. Longitudinal, three different patterns of change were identified in four items/scales. A decrease-increase pattern, demonstrating a deterioration from a time-point after the patient’s diagnosis to a time-point before the patient’s death, and an improvement six months after the patient’s death, was identified for the scales ‘self-rated health’, and ‘positive affect’. For ‘family functioning’ the pattern of change was identified as constant decrease, and for ‘satisfaction with family functioning’ as decrease-stable. Regarding mental health, approximately 40 % of the significant others’ reported symptoms of strain for each of the three scales ‘depression’, ‘exhaustion’, and ‘emotional well-being’. These symptoms of strain seemed to coexist, since the significant others clustered as subgroups, ranging from “high on all scales” to “low on all scales”.
Paper IV describes the cross-cultural adaptation process underlying a Swedish version of the revised Piper Fatigue Scale for measuring cancer-related fatigue. From the results in the thesis it was concluded that interventions implemented early in the patients’ disease trajectory, and with the aim to improve patients and significant others QOL and health should be parts of oncology nursing. Family nursing could be such an intervention where patients with lung cancer and their significant others are supported in identifying their own strengths and resources and also needs that require external resources.
Abstract
Det övergripande syftet med avhandlingen var att från patient och familjeperspektiv studera livskvalitets- och hälsoaspekter i onkologisk omvårdnad. Onkologisk omvårdnad grundar sig på ett holistiskt synsätt och cancer kan betraktas som en ”familjesjukdom”. Lungcancer var den diagnos som var mest förekommande hos patienterna i de olika delarbetena. Dessa patienter diagnostiseras ofta med avancerad sjukdom samt har en kort förväntad överlevnad och livskvalitet har föreslagits som ett primärt mål för deras vård. Att som närstående fungera som vårdare och/eller att en familjemedlem avlider påverkar ofta närståendes hälsa negativt. Närståendes hälsa har i litteraturen också framställts som ett utfall av vårdande.
Syftet med delarbete I var att utforska relationen mellan olika dimensioner av hälsorelaterad livskvalitet och övergripande livskvalitet hos patienter med lungcancer i skattningar av patienter och deras närstående. I patienternas skattningar visade sig emotionell funktion predicera den övergripande livskvaliteten medan de närståendes skattningar även innefattade fysisk funktion som en prediktor. Bland symptomen visade sig fatigue vara den enda prediktorn i både patienternas och de närståendes skattningar. Förklarad varians för funktionsskalorna var högre i de närståendes skattningar (46 %) än i patienternas (27 %). För symptomen var den förklarade variansen den samma (22 %) i både patienternas och de närståendes skattningar.
I delarbete II och III var syftet att utforska påverkan på hälsorelaterad livskvalitet hos närstående till personer med lungcancer under patientens sjukdomsförlopp och efter dödsfall samt att undersöka mental ohälsa hos närstående innan patientens dödsfall. De närstående skattade vid en tidpunkt cirka en månad efter patientens diagnos sämre funktion och välbefinnande än ett urval ur en normalpopulation i de mentala domänerna. Detta kvarstod sex månader efter det att patienten hade avlidit och de närstående skattade då även sämre hälsorelaterad livskvalitet i de fysiska och sociala domänerna. Över tid identifierades tre förändringsmönster i fyra frågor/skalor. För ”självskattad hälsa” och ”positiv affekt” karakteriserades mönstret av en försämrad hälsorelaterad livskvalitet från tidpunkten efter patientens diagnos till en tidpunkt innan det att patienten avled vilket följdes av en förbättring sex månader efter patientens död. Mönstret för ”familjefunktion” karakteriserades av en konstant försämring och för ”tillfredsställelse med hemförhållanden” av en försämring som kvarstod. Vad gäller mental hälsa visade resultaten en förekomst av symptom på överbelastning avseende depression, utmattning och emotionellt välbefinnande på cirka 40 % vid en tidpunkt inom fyra månader innan patienten avled. Dessa utfall visade sig samexistera då de närstående på personnivå kom att gruppera sig i kluster av undergrupper som sträckte sig från ”låga värden på alla tre symptomen” till ”höga värden på alla tre symptomen”.
I delarbete IV översattes och kulturellt anpassades ett instrument som mäter cancerrelaterad fatigue, Piper Fatigue Scale, till svenska. Utifrån resultaten i avhandlingen drogs slutsatsen att onkologisk omvårdnad bör innefatta interventioner implementerade tidigt i patientens sjukdomsförlopp och som syftar till att främja patienters och närståendes livskvalitet och hälsa. Familjefokuserade interventioner skulle kunna uppnå det syftet genom att patienter med lungcancer och deras närstående får stöd i att identifiera egna styrkor och resurser samt behov som inte kan tillgodoses inom familjesystemet och där externa resurser behöver utnyttjas.
Syftet med delarbete I var att utforska relationen mellan olika dimensioner av hälsorelaterad livskvalitet och övergripande livskvalitet hos patienter med lungcancer i skattningar av patienter och deras närstående. I patienternas skattningar visade sig emotionell funktion predicera den övergripande livskvaliteten medan de närståendes skattningar även innefattade fysisk funktion som en prediktor. Bland symptomen visade sig fatigue vara den enda prediktorn i både patienternas och de närståendes skattningar. Förklarad varians för funktionsskalorna var högre i de närståendes skattningar (46 %) än i patienternas (27 %). För symptomen var den förklarade variansen den samma (22 %) i både patienternas och de närståendes skattningar.
I delarbete II och III var syftet att utforska påverkan på hälsorelaterad livskvalitet hos närstående till personer med lungcancer under patientens sjukdomsförlopp och efter dödsfall samt att undersöka mental ohälsa hos närstående innan patientens dödsfall. De närstående skattade vid en tidpunkt cirka en månad efter patientens diagnos sämre funktion och välbefinnande än ett urval ur en normalpopulation i de mentala domänerna. Detta kvarstod sex månader efter det att patienten hade avlidit och de närstående skattade då även sämre hälsorelaterad livskvalitet i de fysiska och sociala domänerna. Över tid identifierades tre förändringsmönster i fyra frågor/skalor. För ”självskattad hälsa” och ”positiv affekt” karakteriserades mönstret av en försämrad hälsorelaterad livskvalitet från tidpunkten efter patientens diagnos till en tidpunkt innan det att patienten avled vilket följdes av en förbättring sex månader efter patientens död. Mönstret för ”familjefunktion” karakteriserades av en konstant försämring och för ”tillfredsställelse med hemförhållanden” av en försämring som kvarstod. Vad gäller mental hälsa visade resultaten en förekomst av symptom på överbelastning avseende depression, utmattning och emotionellt välbefinnande på cirka 40 % vid en tidpunkt inom fyra månader innan patienten avled. Dessa utfall visade sig samexistera då de närstående på personnivå kom att gruppera sig i kluster av undergrupper som sträckte sig från ”låga värden på alla tre symptomen” till ”höga värden på alla tre symptomen”.
I delarbete IV översattes och kulturellt anpassades ett instrument som mäter cancerrelaterad fatigue, Piper Fatigue Scale, till svenska. Utifrån resultaten i avhandlingen drogs slutsatsen att onkologisk omvårdnad bör innefatta interventioner implementerade tidigt i patientens sjukdomsförlopp och som syftar till att främja patienters och närståendes livskvalitet och hälsa. Familjefokuserade interventioner skulle kunna uppnå det syftet genom att patienter med lungcancer och deras närstående får stöd i att identifiera egna styrkor och resurser samt behov som inte kan tillgodoses inom familjesystemet och där externa resurser behöver utnyttjas.
List of papers:
I. Ostlund U, Wennman-Larsen A, Gustavsson P, Wengström Y (2007). What symptom and functional dimensions can be predictors for global ratings of overall quality of life in lung cancer patients? Support Care Cancer. 15(10): 1199-205.
Pubmed
View record in Web of Science®
II. Persson C, Östlund U, Wennman-Larsen A, Wengström Y, Gustavsson P (2008). Health-related quality of life in significant others of patients dying from lung cancer. Palliative Medicine. [Accepted]
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Östlund U, Wennman-Larsen A, Persson C, Gustavsson P, Wengström Y (2008). Mental health in significant others to patients dying from lung cancer. [Submitted]
IV. Ostlund U, Gustavsson P, Fürst CJ (2007). Translation and cultural adaptation of the Piper Fatigue Scale for use in Sweden. Eur J Oncol Nurs. 11(2): 133-40.
Pubmed
View record in Web of Science®
I. Ostlund U, Wennman-Larsen A, Gustavsson P, Wengström Y (2007). What symptom and functional dimensions can be predictors for global ratings of overall quality of life in lung cancer patients? Support Care Cancer. 15(10): 1199-205.
Pubmed
View record in Web of Science®
II. Persson C, Östlund U, Wennman-Larsen A, Wengström Y, Gustavsson P (2008). Health-related quality of life in significant others of patients dying from lung cancer. Palliative Medicine. [Accepted]
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Östlund U, Wennman-Larsen A, Persson C, Gustavsson P, Wengström Y (2008). Mental health in significant others to patients dying from lung cancer. [Submitted]
IV. Ostlund U, Gustavsson P, Fürst CJ (2007). Translation and cultural adaptation of the Piper Fatigue Scale for use in Sweden. Eur J Oncol Nurs. 11(2): 133-40.
Pubmed
View record in Web of Science®
Issue date: 2008-03-21
Rights:
Publication year: 2008
ISBN: 978-91-7357-514-0
Statistics
Total Visits
Views | |
---|---|
Livskvalitets- ...(legacy) | 1427 |
Livskvalitets- ... | 210 |
Total Visits Per Month
January 2024 | February 2024 | March 2024 | April 2024 | May 2024 | June 2024 | July 2024 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Livskvalitets- ... | 1 | 1 | 0 | 0 | 1 | 2 | 2 |
File Visits
Views | |
---|---|
thesis.pdf(legacy) | 1360 |
thesis.pdf | 893 |
thesis.pdf.txt(legacy) | 2 |
Top country views
Views | |
---|---|
Sweden | 485 |
United States | 340 |
China | 231 |
Germany | 53 |
South Korea | 30 |
Finland | 28 |
Denmark | 17 |
United Kingdom | 11 |
Ireland | 9 |
Russia | 9 |
Top cities views
Views | |
---|---|
Stockholm | 73 |
Sunnyvale | 46 |
Romeo | 40 |
Seoul | 30 |
Beijing | 28 |
Kiez | 20 |
Helsinki | 18 |
Huddinge | 17 |
Göteborg | 13 |
Ballerup | 11 |