Home births in Sweden 1992-2005 : birth outcome and women’s experiences
Author: Lindgren, Helena
Date: 2008-05-16
Location: Skandiasalen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska sjukhuset, Stockholm
Time: 09.00
Department: Institutionen för kvinnors och barns hälsa / Department of Women's and Children's Health
View/
Abstract
This is the first national survey of planned home births in Sweden. We aimed to study women who had given birth or planned to give birth at home over the period from 1st of January 1992 to 30th of June 2005.
In study I, data from the Swedish Medical Birth Register for the period 1992 to 2001 for 352 women who gave birth outside hospital were compared with data from 1760 women who had given birth in hospitals. Women who gave birth at home differed from those who gave birth in the hospital in various aspects. Women with an out-of-hospital birth had a higher number of children, a higher level of education but a lower combined family income and were employed to a lesser degree than those who gave birth in hospital. The women with an out-of-hospital birth were more frequently born in a European country other than Sweden but were less frequently born outside Europe. The prevalence of home birth based on the register code for out-of-hospital births was 0.38 per thousand births.
In study II, a total of 757 women who had planned a home birth over the period 1st of January 1992 to 30th of June 2005 were identified through midwives who assist home deliveries, announcements and through a home birth association. Of the women who were asked to participate 99 percent consented. Data were collected through questionnaires. A total of 100 women who had altogether 141 planned home births were not found in the medical birth register. The prevalence of planned homebirths was 0.95 per thousand based on data for all women who had been identified through home birth midwives and announcements and 0.85 per thousand based on register data for those women. Transfer to hospital during or immediately after birth occurred in 12.5 percent of planned home births (Study II). The most common reasons for transfer were slow progress (46%) and the midwife who had been booked not being available at the onset of labour (14%). One in four primiparas completed their planned home birth in hospital, the most common reason for transfer among primiparas being that a different midwife than the one the woman had seen for check-ups during the pregnancy assisted at the birth. Factors that influenced transfer were a previous caesarean section (multiparas) and, for both primiparas and multiparas, the pregnancy being post-term.
In Study III data from the Swedish Medical Birth Register were compared for 897 planned homebirths who consented to participate in the study and have given their personal identity code, and 11,341 hospital births (control group). The criterion for selection of the control group was single births in gestational weeks 37-42 with spontaneous onset of labour. Women who had planned home births more frequently had spontaneous vaginal deliveries and less frequently serious perineal or vaginal tears.
In study IV, (the same sample as in study II) perceived risks in connection with place of birth had been considered by three-quarters of the women. The women dealt with the risk of themselves or their babies being harmed or dying in the birth through their own preparation, discussing principally with their partners and home birth midwifes. The women avoided discussing risks with conventional healthcare staff.
Conclusions: In Sweden, between 1992 and 2005, around 100 women each year planned a home birth. One out of four primiparas was transferred to hospital during or immediately after their planned home homebirth and the total transfer rate was 12.5 percent. The women considered risks associated with a home birth but avoided discussing them with medical staff. The neonatal mortality in the home birth group was 2.2 per thousand compared to 0.6 in the hospital group. Women who planned a home birth more frequently had a spontaneous vaginal delivery with fewer serious perineal or vaginal tears after the birth compared to women who gave birth in the hospital.
In study I, data from the Swedish Medical Birth Register for the period 1992 to 2001 for 352 women who gave birth outside hospital were compared with data from 1760 women who had given birth in hospitals. Women who gave birth at home differed from those who gave birth in the hospital in various aspects. Women with an out-of-hospital birth had a higher number of children, a higher level of education but a lower combined family income and were employed to a lesser degree than those who gave birth in hospital. The women with an out-of-hospital birth were more frequently born in a European country other than Sweden but were less frequently born outside Europe. The prevalence of home birth based on the register code for out-of-hospital births was 0.38 per thousand births.
In study II, a total of 757 women who had planned a home birth over the period 1st of January 1992 to 30th of June 2005 were identified through midwives who assist home deliveries, announcements and through a home birth association. Of the women who were asked to participate 99 percent consented. Data were collected through questionnaires. A total of 100 women who had altogether 141 planned home births were not found in the medical birth register. The prevalence of planned homebirths was 0.95 per thousand based on data for all women who had been identified through home birth midwives and announcements and 0.85 per thousand based on register data for those women. Transfer to hospital during or immediately after birth occurred in 12.5 percent of planned home births (Study II). The most common reasons for transfer were slow progress (46%) and the midwife who had been booked not being available at the onset of labour (14%). One in four primiparas completed their planned home birth in hospital, the most common reason for transfer among primiparas being that a different midwife than the one the woman had seen for check-ups during the pregnancy assisted at the birth. Factors that influenced transfer were a previous caesarean section (multiparas) and, for both primiparas and multiparas, the pregnancy being post-term.
In Study III data from the Swedish Medical Birth Register were compared for 897 planned homebirths who consented to participate in the study and have given their personal identity code, and 11,341 hospital births (control group). The criterion for selection of the control group was single births in gestational weeks 37-42 with spontaneous onset of labour. Women who had planned home births more frequently had spontaneous vaginal deliveries and less frequently serious perineal or vaginal tears.
In study IV, (the same sample as in study II) perceived risks in connection with place of birth had been considered by three-quarters of the women. The women dealt with the risk of themselves or their babies being harmed or dying in the birth through their own preparation, discussing principally with their partners and home birth midwifes. The women avoided discussing risks with conventional healthcare staff.
Conclusions: In Sweden, between 1992 and 2005, around 100 women each year planned a home birth. One out of four primiparas was transferred to hospital during or immediately after their planned home homebirth and the total transfer rate was 12.5 percent. The women considered risks associated with a home birth but avoided discussing them with medical staff. The neonatal mortality in the home birth group was 2.2 per thousand compared to 0.6 in the hospital group. Women who planned a home birth more frequently had a spontaneous vaginal delivery with fewer serious perineal or vaginal tears after the birth compared to women who gave birth in the hospital.
Abstract
Detta är den första nationella undersökningen av planerade hemförlossningar i Sverige. I studierna har vi avsett att studera kvinnor som fött eller planerat att föda barn hemma under perioden 1/1 1992 till och med 30/6 2005.
Kvinnor som födde barn hemma skiljde sig från kvinnor som födde barn på sjukhus i vissa avseenden (Studie I). Data från det svenska medicinska födelseregistret för perioden 1992 till 2001, för 352 kvinnor som fött utanför sjukhus jämfördes med data från 1760 kvinnor som fött på sjukhus. Kvinnorna som fött utanför sjukhus födde fler barn, hade högre utbildningsnivå men en lägre sammanlagd familjeinkomst och de yrkesarbetade i mindre omfattning jämfört med kvinnor som födde barn på sjukhus. Kvinnorna som fött barn utanför sjukhus var oftare födda i ett annat europeiskt land än Sverige men mer sällan utanför Europa. Förekomsten av hemförlossningar i Sverige baserat på registerkod ”född utanför sjukhus” var 0.38 per tusen födslar.
Genom barnmorskor som bistår hemförlossningar, annonsering och via en intresseförening för dem som vill föda hemma, identifierades 757 kvinnor med sammanlagt 1045 planerade hemförlossningar under perioden 1/1 1992 till 30/6 2005. Av de tillfrågade kvinnorna svarade 99 procent att de ville delta i studien. Data insamlades genom frågeformulär. Totalt 100 av de tillfrågade kvinnorna med sammanlagt 141 planerade hemförlossningar återfanns inte i det medicinska födelseregistret. Förekomsten av planerade hemförlossningar baserat på data för kvinnor som identifierats via hemförlossningsbarnmorskor och annonsering, var 0.95 per tusen födslar. Förekomsten av planerade hemförlossningar baserat på registerdata för dessa kvinnor var 0.85 per tusen födslar. Överföring till sjukhus under eller direkt efter förlossningen skedde vid 12.5 procent av de planerade hemförlossningarna (studie II). De vanligaste orsakerna till överföringen var långsam progress (46%) samt att barnmorskan inte kunde komma när förlossningen hade startat (14%). Var fjärde förstföderska avslutade sin planerade hemförlossning på sjukhus och den vanligaste orsaken för överföring bland förstföderskor var att en annan barnmorska än den kvinnan besökt för vård under graviditeten kom för att bistå förlossningen. Faktorer som påverkade överföring hos omföderskor var att tidigare ha genomgått kejsarsnitt och för både förstföderskor och omföderskor att graviditeten var överburen.
Data från det svenska medicinska födelseregistret jämfördes för 897 förlossningar identifierade genom datainsamlingen till studie II och 11 341 sjukhusförlossningar (kontrollgrupp). Kriteriet för urval av kontrollgruppen var enkelbörd i graviditetsvecka 37 - 42 samt att förlossningen startat spontant. Kvinnor som planerat att föda hemma födde oftare spontant vaginalt och hade mer sällan allvarliga bristningar i underlivet efter förlossningen (studie III). Risker i samband med valet av förlossningsplats hade övervägts av tre fjärdedelar av kvinnorna (studie IV). Genom egen förberedelse, samtal främst med sin partner och hemförlossningsbarnmorskan, hanterade kvinnorna tankar om att de själva eller deras barn skulle kunna skadas eller dö vid förlossningen. Kvinnorna undvek att diskutera risker med personal inom den konventionella vården.
Konklusioner: I Sverige, under åren 1992 – 2005, planerade omkring 100 kvinnor att föda barn i hemmet varje år. En fjärdedel av förstföderskorna avslutade sin planerade hemförlossning på sjukhus och den totala förekomsten av överföringar var 12,5 procent. Kvinnorna hade övervägt risker med en hemförlossning men undvek att diskutera dem med personal inom sjukvården. Den neonatala mortaliteten bland nyfödda vid planerad hemförlossning var 2,2 per tusen inom fyra veckor efter förlossningen jämfört med 0,6 per tusen i sjukhusgruppen. Kvinnor som planerade en hemförlossning hade oftare en spontan vaginal förlossning med färre allvarliga bristningar i underlivet efter förlossningen jämfört med kvinnor som födde på sjukhus.
Kvinnor som födde barn hemma skiljde sig från kvinnor som födde barn på sjukhus i vissa avseenden (Studie I). Data från det svenska medicinska födelseregistret för perioden 1992 till 2001, för 352 kvinnor som fött utanför sjukhus jämfördes med data från 1760 kvinnor som fött på sjukhus. Kvinnorna som fött utanför sjukhus födde fler barn, hade högre utbildningsnivå men en lägre sammanlagd familjeinkomst och de yrkesarbetade i mindre omfattning jämfört med kvinnor som födde barn på sjukhus. Kvinnorna som fött barn utanför sjukhus var oftare födda i ett annat europeiskt land än Sverige men mer sällan utanför Europa. Förekomsten av hemförlossningar i Sverige baserat på registerkod ”född utanför sjukhus” var 0.38 per tusen födslar.
Genom barnmorskor som bistår hemförlossningar, annonsering och via en intresseförening för dem som vill föda hemma, identifierades 757 kvinnor med sammanlagt 1045 planerade hemförlossningar under perioden 1/1 1992 till 30/6 2005. Av de tillfrågade kvinnorna svarade 99 procent att de ville delta i studien. Data insamlades genom frågeformulär. Totalt 100 av de tillfrågade kvinnorna med sammanlagt 141 planerade hemförlossningar återfanns inte i det medicinska födelseregistret. Förekomsten av planerade hemförlossningar baserat på data för kvinnor som identifierats via hemförlossningsbarnmorskor och annonsering, var 0.95 per tusen födslar. Förekomsten av planerade hemförlossningar baserat på registerdata för dessa kvinnor var 0.85 per tusen födslar. Överföring till sjukhus under eller direkt efter förlossningen skedde vid 12.5 procent av de planerade hemförlossningarna (studie II). De vanligaste orsakerna till överföringen var långsam progress (46%) samt att barnmorskan inte kunde komma när förlossningen hade startat (14%). Var fjärde förstföderska avslutade sin planerade hemförlossning på sjukhus och den vanligaste orsaken för överföring bland förstföderskor var att en annan barnmorska än den kvinnan besökt för vård under graviditeten kom för att bistå förlossningen. Faktorer som påverkade överföring hos omföderskor var att tidigare ha genomgått kejsarsnitt och för både förstföderskor och omföderskor att graviditeten var överburen.
Data från det svenska medicinska födelseregistret jämfördes för 897 förlossningar identifierade genom datainsamlingen till studie II och 11 341 sjukhusförlossningar (kontrollgrupp). Kriteriet för urval av kontrollgruppen var enkelbörd i graviditetsvecka 37 - 42 samt att förlossningen startat spontant. Kvinnor som planerat att föda hemma födde oftare spontant vaginalt och hade mer sällan allvarliga bristningar i underlivet efter förlossningen (studie III). Risker i samband med valet av förlossningsplats hade övervägts av tre fjärdedelar av kvinnorna (studie IV). Genom egen förberedelse, samtal främst med sin partner och hemförlossningsbarnmorskan, hanterade kvinnorna tankar om att de själva eller deras barn skulle kunna skadas eller dö vid förlossningen. Kvinnorna undvek att diskutera risker med personal inom den konventionella vården.
Konklusioner: I Sverige, under åren 1992 – 2005, planerade omkring 100 kvinnor att föda barn i hemmet varje år. En fjärdedel av förstföderskorna avslutade sin planerade hemförlossning på sjukhus och den totala förekomsten av överföringar var 12,5 procent. Kvinnorna hade övervägt risker med en hemförlossning men undvek att diskutera dem med personal inom sjukvården. Den neonatala mortaliteten bland nyfödda vid planerad hemförlossning var 2,2 per tusen inom fyra veckor efter förlossningen jämfört med 0,6 per tusen i sjukhusgruppen. Kvinnor som planerade en hemförlossning hade oftare en spontan vaginal förlossning med färre allvarliga bristningar i underlivet efter förlossningen jämfört med kvinnor som födde på sjukhus.
List of papers:
I. Hildingsson IM, Lindgren HE, Haglund B, Rådestad IJ. (2006). Characteristics of women giving birth at home in Sweden: a national register study. Am J Obstet Gynecol. 195(5):1366-72.
Pubmed
II. Lindgren HE, Hildingsson IM, Christensson K, Rådestad IJ. (2008). Transfers in planned home births related to midwife availability and continuity: a nationwide population-based study. Birth. 35(1):9-15.
Pubmed
III. Lindgren H, Rådestad I, Christensson K, Hildingsson I. (2008). Outcome of planned home births vs hospital births in Sweden between 1992 and 2004. A population-based register study. [Manuscript]
IV. Lindgren H, Rådestad I, Christensson K, Hildingsson I. (2008). Perceptions of risk and risk management among 735 women who opted for a home birth. [Manuscript]
I. Hildingsson IM, Lindgren HE, Haglund B, Rådestad IJ. (2006). Characteristics of women giving birth at home in Sweden: a national register study. Am J Obstet Gynecol. 195(5):1366-72.
Pubmed
II. Lindgren HE, Hildingsson IM, Christensson K, Rådestad IJ. (2008). Transfers in planned home births related to midwife availability and continuity: a nationwide population-based study. Birth. 35(1):9-15.
Pubmed
III. Lindgren H, Rådestad I, Christensson K, Hildingsson I. (2008). Outcome of planned home births vs hospital births in Sweden between 1992 and 2004. A population-based register study. [Manuscript]
IV. Lindgren H, Rådestad I, Christensson K, Hildingsson I. (2008). Perceptions of risk and risk management among 735 women who opted for a home birth. [Manuscript]
Issue date: 2008-04-25
Rights:
Publication year: 2008
ISBN: 978-91-7357-535-5
Statistics
Total Visits
| Views | |
|---|---|
| Home ...(legacy) | 1145 |
| Home ... | 604 |
Total Visits Per Month
| November 2023 | December 2023 | January 2024 | February 2024 | March 2024 | April 2024 | May 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Home ... | 17 | 5 | 22 | 8 | 5 | 2 | 2 |
File Visits
| Views | |
|---|---|
| thesis.pdf(legacy) | 3215 |
| thesis.pdf | 1431 |
| thesis.pdf.txt(legacy) | 2 |
Top country views
| Views | |
|---|---|
| Sweden | 596 |
| United States | 435 |
| Denmark | 162 |
| China | 84 |
| Germany | 56 |
| Norway | 30 |
| Finland | 29 |
| Ireland | 26 |
| South Korea | 15 |
| United Kingdom | 12 |
Top cities views
| Views | |
|---|---|
| Stockholm | 92 |
| Beijing | 52 |
| Sunnyvale | 30 |
| Malmö | 26 |
| Oslo | 21 |
| Kiez | 18 |
| Linköping | 17 |
| Gothenburg | 16 |
| Helsinki | 16 |
| Romeo | 16 |