Abstract
Treatment using Bacillus Calmette-Guérin (BCG) is recommended for some superficial bladder cancer tumors, because it reduces the risk of recurrence. Exact mechanisms of BCG are not known yet and various treatment strategies are available. This is a cross-sectional study to identify the different treatment strategies used in Sweden. The PDSA model has been used as a theoretical framework for the study. The survey was carried out by a nurse who interviewed 15 clinicians during March and April 2013. An interview-guide was prepared for the interviews in order to ensure equality and to support documentation. Wards who participated administered between 1-15 treatments per week. Six of the 15 wards had guidelines on how the instillation should be provided. The survey revealed several differences in treatment strategy and approach. On some devices, the patient received one instillation per week for six weeks, while other clinics provided maintenance for a year. Some clinics in the study used the same protective equipment that is used during chemotherapy, however other clinics only used plastic aprons and gloves. To provide equal care clearer guidelines are needed and should include more information about BCG treatment, as currently it is only reported if the patient has received treatment.
Abstract
Vid vissa ytliga tumörer i urinblåsan rekommenderas behandling med instillationer av Bacillus Calmette-Guérin (BCG), som minskar risken för recidiv. Den exakta verkningsmekanismen är inte känd och olika behandlingsstrategier finns. Detta är en tvärsnittstudie för att kartlägga hur vi går tillväga i Sverige. Som stöd för studien användes PDSA- modellen. Till kartläggningen inbjöds 15 kliniker att utse en personal för en telefonintervju under mars och april månad 2013. En intervjuguide utarbetades inför intervjuerna för att frågorna skulle ställas på ett likvärdigt sätt och vara ett stöd vid dokumentation, alla intervjuer utfördes av en sjuksköterska. Klinikerna som deltog gav mellan 1-15 behandlingar per vecka. Sex enheter hade riktlinjer kring hur instillationen skulle ges. Kartläggningen visar på flera skillnader när det gäller behandlingsstrategi och tillvägagångssätt. På vissa enheter får patienten en instillation per vecka under sex veckor medan man på andra behandlingsenheter fortsätter att ge underhållsbehandling under ett år. På vissa behandlingsenheter använder personalen som ger instillationen samma skyddsutrusning som vid cytostatika, på andra håll endast plastförkläde och handskar. För att vi skall få en mer likvärdig vård behövs klarare riktlinjer och det nationella blåscancerregistret bör kompletteras med fler uppgifter kring BCG behandlingen. Idag registreras endast om patienten fått behandling eller inte.