Expectations and reality of registered nurses working in residential care homes
Author: Karlsson, Inger
Date: 2007-10-12
Location: Lokal H1 röd, Alfred Nobels allé 23
Time: 09.00
Department: Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle / Department of Neurobiology, Care Sciences and Society
View/
Abstract
The overall aim of the thesis is to study the expectations of the co-workers on Registered Nurses and to study the Registered Nurses descriptions of their working experiences in order to obtain an understanding of the Registered Nurses’ work situation in residential care homes. The thesis includes four studies and the method is based on a qualitative approach. Studies; I, II and III illuminate the nurse assistants (I), the care managers (II) and the physicians (III) perspectives regarding Registered Nurses responsible for providing nursing care to the older people living in residential care homes. The data analysis was based on a phenomenological hermeneutical method and was used for studies I, II and III. Study IV describes the Registered Nurses’ own experiences of their working situation. Latent content analysis was used for the data analyzing process.
A comprehensive interpretation of study I, II and III indicates paradoxes in the meaning of the expectations that can be incompatible for nurses in specific nursing care situations. The first paradox in these expectations is to be autonomous and make independent decisions and at the same time experience limitations in decision-making and leadership. The second paradox was to act as a leader and at the same time be an equal and subordinate. The third paradox was to ensure a holistic view of care and at the same time keep within own area of practice. The meaning of nursing aides, social workers and physicians’ expectations of nurses was the experience of both moral and ethical dilemmas, feelings of frustration and powerlessness in specific nursing care situations. The results in study IV show that nurses’ experience of their work situation was that they were valued and appreciated but also felt that they were depreciated and frustrated.
When the nurses experienced that they were appreciated and valued, it confirmed their autonomy in nursing care and they felt that others trusted their competence. When they were allowed to expand social service in order to provide nursing care they also felt appreciated. The nurses’ expectations on themselves and by others included to have knowledge in many areas, ability to be able to interpret and understand the specific situation from the older person’s health and life situation and to be able to work together with other professionals The nurses were expected to alternate in their approach to the older person based on the particular situation, at times providing care in the hospital and other times, in the private home. The nurses experienced frustration when they were not permitted to decide on extended social service, resources and competence that were necessary for nursing care. They experienced a moral dilemma when they did not have a colleague that could take over at the end of their work day. A moral dilemma was also experienced when the nurses felt that they were not able to live up to the expectation of being accessible, which was an expectation expressed by nurse assistants, care managers and physicians. The nurses experienced that colleagues and physicians in other areas were not aware of their work situation.
There is a need for an organization with a flexible structure in which the authoritative responsibility is regulated by the needs of the older person and not the professional position. When the older person has multiple nursing care needs and end of life care, the nurse would take leadership with the authority to make decisions concerning resources and competence. The education of nurses would adapt the residential care homes as a new context for nursing care and develop the education and the subject gerontological nursing care for this field.
A comprehensive interpretation of study I, II and III indicates paradoxes in the meaning of the expectations that can be incompatible for nurses in specific nursing care situations. The first paradox in these expectations is to be autonomous and make independent decisions and at the same time experience limitations in decision-making and leadership. The second paradox was to act as a leader and at the same time be an equal and subordinate. The third paradox was to ensure a holistic view of care and at the same time keep within own area of practice. The meaning of nursing aides, social workers and physicians’ expectations of nurses was the experience of both moral and ethical dilemmas, feelings of frustration and powerlessness in specific nursing care situations. The results in study IV show that nurses’ experience of their work situation was that they were valued and appreciated but also felt that they were depreciated and frustrated.
When the nurses experienced that they were appreciated and valued, it confirmed their autonomy in nursing care and they felt that others trusted their competence. When they were allowed to expand social service in order to provide nursing care they also felt appreciated. The nurses’ expectations on themselves and by others included to have knowledge in many areas, ability to be able to interpret and understand the specific situation from the older person’s health and life situation and to be able to work together with other professionals The nurses were expected to alternate in their approach to the older person based on the particular situation, at times providing care in the hospital and other times, in the private home. The nurses experienced frustration when they were not permitted to decide on extended social service, resources and competence that were necessary for nursing care. They experienced a moral dilemma when they did not have a colleague that could take over at the end of their work day. A moral dilemma was also experienced when the nurses felt that they were not able to live up to the expectation of being accessible, which was an expectation expressed by nurse assistants, care managers and physicians. The nurses experienced that colleagues and physicians in other areas were not aware of their work situation.
There is a need for an organization with a flexible structure in which the authoritative responsibility is regulated by the needs of the older person and not the professional position. When the older person has multiple nursing care needs and end of life care, the nurse would take leadership with the authority to make decisions concerning resources and competence. The education of nurses would adapt the residential care homes as a new context for nursing care and develop the education and the subject gerontological nursing care for this field.
Abstract
Det övergripande syftet med avhandlingen har varit att studera medarbetares förväntningar på sjuksköterskor och sjuksköterskors egna beskrivningar av sina arbetslivserfarenheter för att få förståelse för deras arbete på äldreboenden. Avhandlingen har en kvalitativ ansats och omfattar fyra studier. Studierna I, II och III belyser innebörden av vårdbiträdens (I), biståndsbedömares (II) och läkares (III) förväntningar på sjuksköterskor som är ansvariga för omvårdnaden av äldre som bor på äldreboenden. En fenomenologisk hermeneutisk analysmetod har använts för dessa studier. Studie IV beskriver sjuksköterskors upplevelser av egen arbetssituation på äldreboenden, och analysmetoden för denna studie har varit latent innehållsanalys.
Den sammanfattande tolkningen av helheten för studie I, II och III visade att innebörden av förväntningarna var paradoxala och kan vara oförenliga för sjuksköterskor i den specifika omvårdnadssituationen. Det paradoxala var att vara autonom och ta egna beslut men samtidigt vara begränsad att ta beslut, vara ledare men samtidigt vara jämställd och underordnad, hålla ihop helheten i vården men samtidigt hålla sig inom sitt område. För sjuksköterskor kan innebörden av förväntningarna från vårdbiträden, biståndsbedömare och läkare vara att uppleva både moraliska och etiska dilemman och känslor av frustration och maktlöshet i specifika omvårdnadssituationer. Resultatet av studie IV visade att sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation innefattade att både vara värdefull och uppskattad, men också att vara nedvärderade och frustrerade.
När sjuksköterskor upplevde sig uppskattade och värdefulla fanns en bekräftelse på att vara autonom i omvårdnad och att andra kände tillit till deras kompetens även när de hade tillstånd att utöka omsorgen för att ge omvårdnad. Det förväntades av sjuksköterskorna och de upplevde också själva att de behövde ha kunskap inom många områden och förmåga att tolka och förstå den aktuella situationen utifrån den äldres hälso- och livshistoria samt samverka med andra yrkeskategorier. De var förväntade att de skulle kunna pendla i sitt förhållningssätt till den äldre utifrån den aktuella situationen, vilket medförde en kontext som ibland var lik vård på sjukhus och ibland lik vård i det privata hemmet. Sjuksköterskorna upplevde frustration när de inte hade tillstånd att ta beslut om utökad omsorg, bemanning och kompetens som möjliggjorde omvårdnad. De upplevde moraliskt dilemma när de inte hade någon fysiskt närvarande kollega att lämna över till när de slutade för dagen, eller när de på grund av tidsbrist inte kunde leva upp till förväntningen att vara tillgänglig. Denna förväntan uttalades också av vårdbiträden, biståndsbedömare och läkare. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetssituation var okänd för kollegor och läkare inom andra områden.
Det behövs en flexibel organisation som innefattar att befogenhet som överordnad regleras utifrån den äldres behov i den aktuella situationen och inte på grund av sjuksköterskors befattning. Detta skulle innebära att när den äldre har stora omvårdnadsbehov och vid vård i livets slutskede blir sjuksköterskor överordnade med befogenhet att ta beslut som rör utökad omsorg, bemanning och kompetens. Både grundutbildning och specialistutbildning för sjuksköterskor bör uppmärksamma äldreboendet som ett nytt kontext och utveckla ämnet gerontologisk omvårdnad för att sjuksköterskor skall kunna vara verksamma där.
Den sammanfattande tolkningen av helheten för studie I, II och III visade att innebörden av förväntningarna var paradoxala och kan vara oförenliga för sjuksköterskor i den specifika omvårdnadssituationen. Det paradoxala var att vara autonom och ta egna beslut men samtidigt vara begränsad att ta beslut, vara ledare men samtidigt vara jämställd och underordnad, hålla ihop helheten i vården men samtidigt hålla sig inom sitt område. För sjuksköterskor kan innebörden av förväntningarna från vårdbiträden, biståndsbedömare och läkare vara att uppleva både moraliska och etiska dilemman och känslor av frustration och maktlöshet i specifika omvårdnadssituationer. Resultatet av studie IV visade att sjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation innefattade att både vara värdefull och uppskattad, men också att vara nedvärderade och frustrerade.
När sjuksköterskor upplevde sig uppskattade och värdefulla fanns en bekräftelse på att vara autonom i omvårdnad och att andra kände tillit till deras kompetens även när de hade tillstånd att utöka omsorgen för att ge omvårdnad. Det förväntades av sjuksköterskorna och de upplevde också själva att de behövde ha kunskap inom många områden och förmåga att tolka och förstå den aktuella situationen utifrån den äldres hälso- och livshistoria samt samverka med andra yrkeskategorier. De var förväntade att de skulle kunna pendla i sitt förhållningssätt till den äldre utifrån den aktuella situationen, vilket medförde en kontext som ibland var lik vård på sjukhus och ibland lik vård i det privata hemmet. Sjuksköterskorna upplevde frustration när de inte hade tillstånd att ta beslut om utökad omsorg, bemanning och kompetens som möjliggjorde omvårdnad. De upplevde moraliskt dilemma när de inte hade någon fysiskt närvarande kollega att lämna över till när de slutade för dagen, eller när de på grund av tidsbrist inte kunde leva upp till förväntningen att vara tillgänglig. Denna förväntan uttalades också av vårdbiträden, biståndsbedömare och läkare. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetssituation var okänd för kollegor och läkare inom andra områden.
Det behövs en flexibel organisation som innefattar att befogenhet som överordnad regleras utifrån den äldres behov i den aktuella situationen och inte på grund av sjuksköterskors befattning. Detta skulle innebära att när den äldre har stora omvårdnadsbehov och vid vård i livets slutskede blir sjuksköterskor överordnade med befogenhet att ta beslut som rör utökad omsorg, bemanning och kompetens. Både grundutbildning och specialistutbildning för sjuksköterskor bör uppmärksamma äldreboendet som ett nytt kontext och utveckla ämnet gerontologisk omvårdnad för att sjuksköterskor skall kunna vara verksamma där.
List of papers:
I. Karlsson, I, Ekman S-L, Fagerberg I (2007). To both be like a captain and fellow worker of the caring team; the meaning of Nurse Assistants expectations of Registered Nurses in Swedish residential care homes. International Journal of Older People Nursing. [Accepted]
Pubmed
II. Karlsson, I, Fagerberg I, Ekman S-L (2007). The meaning of Swedish care managers expectations of Registered Nurses in residential care homes. [Submitted]
III. Karlsson I, Nilsson M, Ekman SL (2006). Physicians expectations regarding registered nurses caring for older people living in sheltered housing, retirement homes and group dwellings. J Interprof Care. 20(4):381-90.
Pubmed
IV. Karlsson, I, Ekman S-L, Fagerberg I (2007). Working as a nurse in residential care home: a difficult mission; some Registered Nurses experiences of their work situation. [Submitted]
I. Karlsson, I, Ekman S-L, Fagerberg I (2007). To both be like a captain and fellow worker of the caring team; the meaning of Nurse Assistants expectations of Registered Nurses in Swedish residential care homes. International Journal of Older People Nursing. [Accepted]
Pubmed
II. Karlsson, I, Fagerberg I, Ekman S-L (2007). The meaning of Swedish care managers expectations of Registered Nurses in residential care homes. [Submitted]
III. Karlsson I, Nilsson M, Ekman SL (2006). Physicians expectations regarding registered nurses caring for older people living in sheltered housing, retirement homes and group dwellings. J Interprof Care. 20(4):381-90.
Pubmed
IV. Karlsson, I, Ekman S-L, Fagerberg I (2007). Working as a nurse in residential care home: a difficult mission; some Registered Nurses experiences of their work situation. [Submitted]
Institution: Karolinska Institutet
Issue date: 2007-09-21
Rights:
Publication year: 2007
ISBN: 978-91-7357-295-8
Statistics
Total Visits
| Views | |
|---|---|
| Expectations ...(legacy) | 1023 |
| Expectations ... | 269 |
Total Visits Per Month
| October 2023 | November 2023 | December 2023 | January 2024 | February 2024 | March 2024 | April 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Expectations ... | 2 | 0 | 1 | 1 | 0 | 2 | 0 |
File Visits
| Views | |
|---|---|
| thesis.pdf(legacy) | 2341 |
| thesis.pdf | 789 |
| thesis.pdf.txt(legacy) | 2 |
Top country views
| Views | |
|---|---|
| United States | 413 |
| Sweden | 269 |
| China | 85 |
| Germany | 59 |
| South Korea | 29 |
| Finland | 27 |
| Denmark | 17 |
| Russia | 16 |
| France | 11 |
| United Kingdom | 11 |
Top cities views
| Views | |
|---|---|
| Beijing | 55 |
| Stockholm | 46 |
| Sunnyvale | 44 |
| Romeo | 36 |
| Seoul | 29 |
| Kiez | 20 |
| Ashburn | 19 |
| Ballerup | 17 |
| Helsinki | 14 |
| Dublin | 9 |