Närhet på distans : nattsjuksköterskors vårdande i kommunal äldreomsorg
Author: Gustafsson, Christine
Date: 2009-11-20
Location: Hörsal H1 röd, Alfred Nobels allé 23, Huddinge Campus syd
Time: 09.00
Department: Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle / Department of Neurobiology, Care Sciences and Society
View/ Open:
Thesis (352.1Kb)
Abstract
Registered nurses' [RNs] experiences of caring in nursing, working conditions for caring and reflection in municipal night care was explored to create expanded knowledge and understanding of care for older people. As a consequence of the Ädelreform and development in hospital health care a displacement from clinical health care to municipal care of older people has taken place. Night RNs' work in the complex municipal care of older people implies single handed work in a consultative function. The RNs are distanced from the care receivers; it is care staff who mainly perform bed side caring. Municipal RNs' care for older people during nights means trusting their own knowledge and reflective ability, in having nursing responsibility for large groups of old care recipients.
This thesis takes point of departure in a qualitative research approach, with four empirical studies. These have been accomplished in a medium sized municipality in the middle parts of Sweden. The aims of the part studies were: to elucidate municipal night nurses' experiences of the meaning of caring in nursing (I), to explore Swedish municipal night nurses' experiences of their working conditions for caring in nursing (II), to examine the caring for care staff offered by municipal night nurses, in the setting of old care recipients people enrolled in the municipal social care system (III) and to describe nurses' conception of reflection in their working situation (IV). Data were collected with interviews (I, II, IV), diary notes (II) and participative observations (III). The data were analyzed with phenomenological hermeneutics (I), thematic content analysis (II, III) and phenomenography (IV).
The results reveal that night RNs caring in nursing means the paradoxes: being close at a distance, being responsible without control and being independently dependent. Caring in nursing means a caring stance in prioritizing and taking responsibility for care recipients and care of care staff (I). Night RNs' caring is dependent on the organization and care staff, and is complex by the fact that the RNs are not care staff leaders. The RNs autonomy prerequisite the ability to handle their work, which mainly means mediated caring communicated by telephone (II). The night RNs care of care staff means an informal nursing leadership. With their medical competence and authority the RNs occupy a superior caring leader function in nursing (III). Reflection is conceptualized as an instrument to handle the working situation and requires capacity of presence, flexibility and courage. To reflect is experienced to use knowledge, ethics and also personal values, in considering, estimating and assessing caring situations and actions (IV).
The conclusion of the studies (I-V) is that the night RNs' caring is dependent on the prerequisites described in the dimensions of the organization, self-understanding and vocational and professional relations. The RNs must be able to reflect and handle the situation of caring at a distance, without loosing the vocational fundamental condition of caring, though the consultant function implies that they seldom encounter the care recipients. Increased quality, development and creating possibilities for dignity in care for older people means the RNs must participate more in bed side caring. The RNs should also be caring leaders and be given the opportunity for adequate specialist training in gerontology nursing.
This thesis takes point of departure in a qualitative research approach, with four empirical studies. These have been accomplished in a medium sized municipality in the middle parts of Sweden. The aims of the part studies were: to elucidate municipal night nurses' experiences of the meaning of caring in nursing (I), to explore Swedish municipal night nurses' experiences of their working conditions for caring in nursing (II), to examine the caring for care staff offered by municipal night nurses, in the setting of old care recipients people enrolled in the municipal social care system (III) and to describe nurses' conception of reflection in their working situation (IV). Data were collected with interviews (I, II, IV), diary notes (II) and participative observations (III). The data were analyzed with phenomenological hermeneutics (I), thematic content analysis (II, III) and phenomenography (IV).
The results reveal that night RNs caring in nursing means the paradoxes: being close at a distance, being responsible without control and being independently dependent. Caring in nursing means a caring stance in prioritizing and taking responsibility for care recipients and care of care staff (I). Night RNs' caring is dependent on the organization and care staff, and is complex by the fact that the RNs are not care staff leaders. The RNs autonomy prerequisite the ability to handle their work, which mainly means mediated caring communicated by telephone (II). The night RNs care of care staff means an informal nursing leadership. With their medical competence and authority the RNs occupy a superior caring leader function in nursing (III). Reflection is conceptualized as an instrument to handle the working situation and requires capacity of presence, flexibility and courage. To reflect is experienced to use knowledge, ethics and also personal values, in considering, estimating and assessing caring situations and actions (IV).
The conclusion of the studies (I-V) is that the night RNs' caring is dependent on the prerequisites described in the dimensions of the organization, self-understanding and vocational and professional relations. The RNs must be able to reflect and handle the situation of caring at a distance, without loosing the vocational fundamental condition of caring, though the consultant function implies that they seldom encounter the care recipients. Increased quality, development and creating possibilities for dignity in care for older people means the RNs must participate more in bed side caring. The RNs should also be caring leaders and be given the opportunity for adequate specialist training in gerontology nursing.
Abstract
Föreliggande avhandling beskriver vårdande och dess förutsättningar såsom de upplevs, uppfattas och reflekteras av nattsjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg, för att skapa ökad kunskap om och förståelse för vård och omsorg av äldre. Som en konsekvens av Ädelreformen och utveckling inom hälso- och sjukvård har det skett en förskjutning från den kliniska sjukvården, till den kommunala äldreomsorgen med vård och behandling på kommunala boenden eller i privata hem. Nattsjuksköterskors arbete inom det komplexa sammanhanget kommunal äldreomsorg, innebär till stor del ensamarbete i en konsulterande funktion. Sjuksköterskorna är långt ifrån vårdtagarna, det är omsorgspersonalen som i huvudsak utför den vårdtagarnära vården och omsorgen. Under nattetid har nattsjuksköterskorna omvårdnadsansvar för stora grupper vårdtagare. Äldreomsorg nattetid innebär ofta att sjuksköterskor måste kunna lita till sin egen kunskap och reflektera.
Avhandlingen utgår från en kvalitativ forskningsansats med fyra empiriska studier som har genomförts med samtliga nattsjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg i en medelstor kommun i Mellansverige. Syftet med delstudierna var: att belysa innebörden av vårdande som det upplevs av kommunala nattsjuksköterskor (I), att undersöka arbetssituationen för vårdande i kommunala nattsjuksköterskors arbete (II), att belysa nattsjuksköterskors omsorg om omsorgspersonal i kommunal äldreomsorg (III) och att belysa och beskriva kommunala nattsjuksköterskors uppfattningar av reflektion i arbetet (IV). Data har samlats in med intervjuer (I, II, IV), dagboksanteckningar (II) och deltagande observationer (III). Analys av data har skett med fenomenologisk hermeneutisk metod (I), tematisk innehållsanalys (II, III) och fenomenografi (IV).
Resultaten visar att nattsjuksköterskornas vårdande innebär paradoxerna: att vara nära på distans, att vara ansvarig utan kontroll och att vara oberoende i beroende. Vårdande innebär att med ett vårdande förhållningssätt prioritera och värna om vårdtagaren, ha omsorg om och ge viss service till omsorgspersonalen (I). Nattsjuksköterskornas vårdande är beroende av organisationen och omsorgspersonalen, och komplext med det faktum att de inte är arbetsledare för omsorgspersonalen. Sjusköterskornas autonomi innebär en förutsättning för att hantera arbetet, vilket i huvudsak gäller förmedlat vårdande som kommuniceras via telefon (II). Nattsjuksköterskornas omsorg om omsorgspersonalen innebär ett informellt ledarskap. Med medicinsk kompetens och befogenheter intar sjuksköterskorna en överordnad ledarfunktion i omvårdnaden (III). Reflektion uppfattas som ett instrument att hantera arbetssituationen och kräver förmågor som närvaro, flexibilitet och mod. Att reflektera uppfattas innebära att kunskapsmässigt och etiskt, men även utifrån personliga ställningstaganden, värdera och bedöma situationer och handlingar (IV).
Slutsatsen av delstudierna (I-IV) är att nattsjuksköterskornas vårdande sker utifrån förutsättningar som beskrivs med utgångspunkt i dimensionerna för organisation, självförståelse samt yrket och relationer. Sjuksköterskorna måste kunna hantera situationen och reflektera för att vårda på distans utan att förlora yrkets grundförutsättning att vårda, trots att de i sin konsultfunktion, sällan möter vårdtagarna. För att höja kvalitet, utveckla och skapa förutsättningar för en värdig vård och omsorg om äldre bör nattsjuksköterskorna göras mer delaktiga i det vårdtagarnära vårdandet, bli ledare för vård och omsorgsarbetet och ges möjlighet till specialistutbildning för adekvat vidareutbildning i vård och omsorg av äldre vårdtagare på natten.
Avhandlingen utgår från en kvalitativ forskningsansats med fyra empiriska studier som har genomförts med samtliga nattsjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg i en medelstor kommun i Mellansverige. Syftet med delstudierna var: att belysa innebörden av vårdande som det upplevs av kommunala nattsjuksköterskor (I), att undersöka arbetssituationen för vårdande i kommunala nattsjuksköterskors arbete (II), att belysa nattsjuksköterskors omsorg om omsorgspersonal i kommunal äldreomsorg (III) och att belysa och beskriva kommunala nattsjuksköterskors uppfattningar av reflektion i arbetet (IV). Data har samlats in med intervjuer (I, II, IV), dagboksanteckningar (II) och deltagande observationer (III). Analys av data har skett med fenomenologisk hermeneutisk metod (I), tematisk innehållsanalys (II, III) och fenomenografi (IV).
Resultaten visar att nattsjuksköterskornas vårdande innebär paradoxerna: att vara nära på distans, att vara ansvarig utan kontroll och att vara oberoende i beroende. Vårdande innebär att med ett vårdande förhållningssätt prioritera och värna om vårdtagaren, ha omsorg om och ge viss service till omsorgspersonalen (I). Nattsjuksköterskornas vårdande är beroende av organisationen och omsorgspersonalen, och komplext med det faktum att de inte är arbetsledare för omsorgspersonalen. Sjusköterskornas autonomi innebär en förutsättning för att hantera arbetet, vilket i huvudsak gäller förmedlat vårdande som kommuniceras via telefon (II). Nattsjuksköterskornas omsorg om omsorgspersonalen innebär ett informellt ledarskap. Med medicinsk kompetens och befogenheter intar sjuksköterskorna en överordnad ledarfunktion i omvårdnaden (III). Reflektion uppfattas som ett instrument att hantera arbetssituationen och kräver förmågor som närvaro, flexibilitet och mod. Att reflektera uppfattas innebära att kunskapsmässigt och etiskt, men även utifrån personliga ställningstaganden, värdera och bedöma situationer och handlingar (IV).
Slutsatsen av delstudierna (I-IV) är att nattsjuksköterskornas vårdande sker utifrån förutsättningar som beskrivs med utgångspunkt i dimensionerna för organisation, självförståelse samt yrket och relationer. Sjuksköterskorna måste kunna hantera situationen och reflektera för att vårda på distans utan att förlora yrkets grundförutsättning att vårda, trots att de i sin konsultfunktion, sällan möter vårdtagarna. För att höja kvalitet, utveckla och skapa förutsättningar för en värdig vård och omsorg om äldre bör nattsjuksköterskorna göras mer delaktiga i det vårdtagarnära vårdandet, bli ledare för vård och omsorgsarbetet och ges möjlighet till specialistutbildning för adekvat vidareutbildning i vård och omsorg av äldre vårdtagare på natten.
List of papers:
I. Gustafsson C, Asp M, Fagerberg I (2009). Municipal night nurses experience of the meaning of caring. Nurs Ethics. 16(5): 599-612.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
II. Gustafsson C, Fagerberg I, Asp M (2008). Dependency in autonomus caring, -night nurses working conditions for caring in nursing.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Gustafsson C, Fagerberg I, Asp M (2009). Caring as leadership - Swedish municipal night nurses caring for care staff. [Submitted]
IV. Gustafsson C, Asp M, Fagerberg I (2009). Reflection in night nursing: a phenomenographic study of municipal night duty registered nurses conceptions of reflection. J Clin Nurs. 18(10): 1460-9. Epub 2008 Dec 11.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
I. Gustafsson C, Asp M, Fagerberg I (2009). Municipal night nurses experience of the meaning of caring. Nurs Ethics. 16(5): 599-612.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
II. Gustafsson C, Fagerberg I, Asp M (2008). Dependency in autonomus caring, -night nurses working conditions for caring in nursing.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Gustafsson C, Fagerberg I, Asp M (2009). Caring as leadership - Swedish municipal night nurses caring for care staff. [Submitted]
IV. Gustafsson C, Asp M, Fagerberg I (2009). Reflection in night nursing: a phenomenographic study of municipal night duty registered nurses conceptions of reflection. J Clin Nurs. 18(10): 1460-9. Epub 2008 Dec 11.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
Issue date: 2009-10-30
Rights:
Publication year: 2009
ISBN: 978-91-7409-579-1
Statistics
Total Visits
Views | |
---|---|
Närhet ...(legacy) | 1057 |
Närhet ... | 245 |
Total Visits Per Month
September 2023 | October 2023 | November 2023 | December 2023 | January 2024 | February 2024 | March 2024 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Närhet ... | 0 | 1 | 1 | 1 | 1 | 0 | 1 |
File Visits
Views | |
---|---|
thesis.pdf(legacy) | 1207 |
thesis.pdf | 676 |
thesis.pdf.txt(legacy) | 2 |
Top country views
Views | |
---|---|
United States | 353 |
Sweden | 260 |
Germany | 95 |
China | 89 |
France | 46 |
United Kingdom | 37 |
South Korea | 29 |
Finland | 23 |
Russia | 18 |
Denmark | 17 |
Top cities views
Views | |
---|---|
Sunnyvale | 47 |
Romeo | 41 |
Ashburn | 39 |
Beijing | 37 |
La Courneuve | 37 |
Stockholm | 37 |
Nürnberg | 31 |
Seoul | 29 |
Kiez | 25 |
Helsinki | 13 |