Insulinbehandling vid typ 1 diabetes : studier av blodglukosvariabilitet i relation till pumpbehandling, magsäckstömning och livskvalitet

Oförutsägbara blodglukossvängningar utgör ett problem för många insulinberoende diabetespatienter och kan vara ett hinder för god sjukdomskontroll. Trots intensiva försök från patienten att fä kost insulin och motion att stämma överens kan blodglukossvängningar ändå uppstå. Det är troligt att dessa blodglukosfluktuationer kan påverka patientens subjektiva hälsa och välbefinnande. Standarddeviationen (SD) av patientens egna blodglukostester (BG) är en valid metod för att bedöma graden av fluktuationer. En del av denna glukosinstabilitet kan förklaras av en suboptimal substitution av patientens insulinbehov. På senare tid har också störningar i mag-tarmkanalens funktion uppmärksammats som orsak till oförklarliga blodglukosvariationer. Insulinbehandling förutsätter en normalt fungerande magsäckstömning, där tunntarmens födoupptag och insulineffekten skall harmoniera. Sambanden mellan symptom och graden av gastrointestinal motorikrubbning är dock svaga. Därför kan det vara indicerat att utföra diagnostisk tömningsmätning inför ställningstagande 611 behandling av störd motilitet.

Studie I var en okontrollerad, prospektiv, jämförande studie av flerdosbehandling och pumpbehandling avseende blodglukosvariabilitet. De patienter som under de tre senaste åren (n=21) var utvalda för pumpbehandling tillfrågades om deltagande. Fjorton patienter fullföljde studieprotokollet. Studien visade att byte från flerdosbehandling till pumpbehandling ger minskade blodglukosfluktuationer och att patienter med hög blodglukosvariabilitet bör erbjudas pumpbehandling. Studie II var en randomiserad cross-over studie omfattande tolv patienter. Patienterna randomiserades till konstant- alternativt varierad basaldosering nattetid under vardera 4 veckor. Studien visade att fasteblodglukos var likvärdiga under respektive basaldosprofil. Studie III var en öppen, randomiserad, jämförande multicenterstudie vid fyra svenska pumpcenter. Fyrtioen patienter randomiserades till behandling med Humalog® alternativt Insuman Infusat® med en cross-over efter två månader. Studien visade att Humalog® erbjuder fördelar i jämförelse med Insuman Infusat® vid pumpbehandling vad avser metabol kontroll. I studie IV utsändes en studiespecifik pumpenkät till 102 insulinpumpbehandlade patienter. Frågor handlade om patientens erfarenhet av pumpbehandling. Nittio patienter besvarade enkäten. Studien visade att kateterstopp rapporterades oftare hos patienter med blödning i infusionsområdet samt hos dem som använder Humalog® Patienter med insulinpumpbehandling byter sitt infusionsset mindre ofta än vad som vanligtvis rekommenderas. Hos de patienter som rapporterar kateterstopp bör en systematisk kartläggning av patientens hantering av pump, reservoar och infusionsset utföras. I studie V randomiserades trettiosju patienter med typ 1 diabetes och labil glukoskontroll till Prepulsid® alternativt placebo under 4 veckor vardera för att identifiera effekten av Prepulsidfeö! på blodglukoskontrollen. Studien visade att Prepulsid® utövar ingen effekt avseende blodglukosvariabilitet. I studie VI avsåg vi att identifiera intra- och interindivid variationen för Paracetamol-pasta testet hos 18 friska försökspersoner och 19 typ 1 patienter. Försökspersonerna studerades vid två tillfällen. Studien visade att paracetamol-pasta testet är reproducerbart och testet kan bli användbart för diagnostisk screening av störd magsäckstömning hos diabetiker.

List of scientific papers

I. Wredling R, Hannerz L, Johansson U-B (1997). Variability of blood glucose levels in patients treated with continuous subcutaneous insulin infusion: a pilot study. Practical Diabetes Int. 14(1):5-8.

II. Johansson U-B, Wredling R, Lins P-E, Adamson U, Moberg E (1996). Glucose control with two different basal insulin delivery regimens during CSII in patients with type 1 diabetes. Practical Diabetes Int. 13(2):46-8.
https://doi.org/10.1002/pdi.1960130207

III. Johansson UB, Adamson UC, Lins PE, Wredling RA (2000). Improved blood glucose variability, HbA1c insuman Infusat and less insulin requirement in IDDM patients using insulin lispro in CSII. The Swedish Multicenter Lispro Insulin Study. Diabetes Metab. 26(3):192-196.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10880892

IV. Johansson U-B, Adamson U, Lins P-E, Wredling R (2000). Patient-reported catheter occlusions during CSII as revealed by questionnaire. [Manuscript]

V. Johansson UB, Wredling RA, Adamson UC, Lins PE (1999). A randomised study evaluating the effects of cisapride on glucose variability and quality of life parameters in insulin-dependent diabetes mellitus patients. Diabetes Metab. 25(4):314-319.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10566120

VI. Johansson U-B, Eggiman L, Adamson U, Elwin C-E, Wredling R, Lins P-E (2000). The paracetamol-pasta test for assesing gastric emptying in healthy and diabetic subjects. [Manuscript]