Divergent conceptions : obstacles to collaboration in addressing the needs of children and adolescents
Author: Widmark, Catharina
Date: 2015-09-25
Location: Inghesalen, Tomtebodavägen 18 a, Karolinska Institutet
Time: 13.00
Department: Inst för lärande, informatik, management och etik / Dept of Learning, Informatics, Management and Ethics
View/ Open:
Thesis (504.3Kb)
Abstract
Children and adolescents with complex psychosocial needs calls for collaboration between professionals, due to their own problems and due to problems related to the adults and peers in their environment. Since cares about children and youth in the welfare sector are largely organized through specialization the complex needs can only be met through efforts from several welfare organizations, and thus simultaneously. This makes collaboration inevitable and requires that the professionals can work together in a flexible and straightforward manner for the benefit of those seeking help. The aim of the thesis was to gain a deeper understanding of what affects collaboration between professionals from different organizations and what is required to facilitate the process between them.
Professionals from schools, municipality and health care were interviewed in focus groups about various aspects of collaboration. Parents were interviewed through in-depth interviews. Study 1 was conducted in an administrative district of Stockholm, and examined the perceptions professionals had about barriers to collaboration. Unclear division of responsibilities between the organizations, lack of trust between the professionals and ambiguities in the professional meeting acted as obstacles. Study 2 examined parents' perceptions of collaboration between professionals from different organizations. The results showed parents needs for confidence in individual professionals and structure in collaboration between them. Study 3 was undertaken in the administrative district of Stockholm and in a municipality close to Stockholm and examined professionals' conceptions (social representations) of each other in collaboration. These were marked by restrictions and the professionals perceived each other as setting boundaries, inaccessible and closed and they had beliefs about negative attitudes from the other parties. Study 4 was performed in the municipality close to Stockholm and examined the extent to which organizational affiliation influenced the professionals' views (professional representations) on children's and adolescents need for psycho-social support. The results showed different approaches in the perception of children ́s and adolescent's needs, of which CAMHS (BUP) represented an individual approach focused on psychological understanding, social services represented a contextual approach focused on social environment and schools, which represented a pedagogical approach focused on learning.
The results of the thesis indicate that professionals' knowledge of each other and trust between them are of importance for smooth functioning of collaboration. The thesis contributes with new knowledge about collaboration by highlighting the need for such knowledge, providing professionals both insights and deeper understanding of each other's views on children's and adolescents needs and how the organizational conditions affect them in collaboration. A practical implication of this is that professionals are given the opportunity to meet and share knowledge with each other to jointly and more deeply reflect on what is perceived as problematic in collaboration. In this respect, dialogue groups or backstage groups are appropriate methods.
The thesis also shows the need for coordination between professionals in order to ease the burden for those who seek their help. By nominating a coordinator for families they jointly are involved in, will joint meetings between professionals and between them and the family be planned. A higher preparedness to handle the contact with families with complex needs in the form of joint meetings (network meetings) would create a holding environment around children and their families. In 2010 mandatory rules were instituted for social services and health care to implement the so-called "coordinated individual plan” (SIP) for children and adolescents with complex needs. A prerequisite for such meetings to be effective and successful, however, is that the professionals have knowledge and understanding of each other's work and approach.
Professionals from schools, municipality and health care were interviewed in focus groups about various aspects of collaboration. Parents were interviewed through in-depth interviews. Study 1 was conducted in an administrative district of Stockholm, and examined the perceptions professionals had about barriers to collaboration. Unclear division of responsibilities between the organizations, lack of trust between the professionals and ambiguities in the professional meeting acted as obstacles. Study 2 examined parents' perceptions of collaboration between professionals from different organizations. The results showed parents needs for confidence in individual professionals and structure in collaboration between them. Study 3 was undertaken in the administrative district of Stockholm and in a municipality close to Stockholm and examined professionals' conceptions (social representations) of each other in collaboration. These were marked by restrictions and the professionals perceived each other as setting boundaries, inaccessible and closed and they had beliefs about negative attitudes from the other parties. Study 4 was performed in the municipality close to Stockholm and examined the extent to which organizational affiliation influenced the professionals' views (professional representations) on children's and adolescents need for psycho-social support. The results showed different approaches in the perception of children ́s and adolescent's needs, of which CAMHS (BUP) represented an individual approach focused on psychological understanding, social services represented a contextual approach focused on social environment and schools, which represented a pedagogical approach focused on learning.
The results of the thesis indicate that professionals' knowledge of each other and trust between them are of importance for smooth functioning of collaboration. The thesis contributes with new knowledge about collaboration by highlighting the need for such knowledge, providing professionals both insights and deeper understanding of each other's views on children's and adolescents needs and how the organizational conditions affect them in collaboration. A practical implication of this is that professionals are given the opportunity to meet and share knowledge with each other to jointly and more deeply reflect on what is perceived as problematic in collaboration. In this respect, dialogue groups or backstage groups are appropriate methods.
The thesis also shows the need for coordination between professionals in order to ease the burden for those who seek their help. By nominating a coordinator for families they jointly are involved in, will joint meetings between professionals and between them and the family be planned. A higher preparedness to handle the contact with families with complex needs in the form of joint meetings (network meetings) would create a holding environment around children and their families. In 2010 mandatory rules were instituted for social services and health care to implement the so-called "coordinated individual plan” (SIP) for children and adolescents with complex needs. A prerequisite for such meetings to be effective and successful, however, is that the professionals have knowledge and understanding of each other's work and approach.
Abstract
De barn och ungdomar, som ger anledning till samverkan, har sammansatta behov ofta med betydande egna och miljömässiga (i familjen, bland kamrater eller i skolan) svårigheter. Då omsorgerna om barn och ungdom inom välfärdssektorn i stor utsträckning är organiserad genom specialisering kan behoven endast tillgodoses med resurser från olika organisationer och ofta samtidigt. Det gör samverkan ofrånkomlig och ställer krav på att de professionella kan arbeta tillsammans på ett smidigt och okomplicerat sätt till gagn för de hjälpsökande. Syftet med avhandlingen var att nå en djupare förståelse för vad som påverkar samverkan mellan professionella från olika organisationer samt vad som krävs för att underlätta processen dem emellan.
Professionella från skola, kommun och hälso- och sjukvård intervjuades i fokusgrupp om samverkan ur olika aspekter. Föräldrar intervjuades genom djupintervjuer. Delstudie 1 genomfördes i en stadsdel i Stockholm och undersökte vilka uppfattningar professionella hade om hinder för samverkan. Otydlig ansvarsfördelning mellan organisationerna, bristande förtroende mellan de professionella och oklarheter i det professionella mötet fungerade som hinder. I delstudie 2 undersöktes föräldrars uppfattningar om samverkan mellan professionella från olika organisationer. Resultaten visade föräldrarnas behov av förtroende för enskilda professionella och av struktur i samverkan mellan dessa. Delstudie 3 genomfördes både i stadsdelen och i en kranskommun till Stockholm och undersökte professionellas sociala representationer om varandra i samverkan. Representationerna präglades av begränsningar och de professionella uppfattade varandra som gränssättande, otillgängliga och slutna och de hade föreställningar om negativa attityder från de andra parternas sida. Slutligen genomfördes delstudie 4 i kranskommunen och undersökte i vilken utsträckning organisatorisk tillhörighet påverkade de professionellas syn på barns och ungas behov av psykosocialt stöd. Resultaten visade olika ansatser i hur ett barn behov skulle förstås. BUP representerade en individuell ansats med fokus på psykologisk förståelse, socialtjänsten representerade en kontextuell ansats med fokus på social miljö samt skolan, som representerade en pedagogisk ansats med fokus på lärande.
Resultatet i avhandlingen ger indikationer på att professionellas kunskap om varandra och förtroende dem emellan har betydelse för att samverkan ska fungera smidigt. Avhandlingen bidrar med ny kunskap om samverkan genom att belysa behovet av sådan kunskap, som ger professionella dels insikter om och djupare förståelse för varandras syn på barns och ungas behov och dels hur de organisatoriska förutsättningarna påverkar dem i samverkan. En praktisk implikation för detta är, att professionella ges förutsättningar att mötas och dela kunskap med varandra genom att gemensamt och på ett djupare plan kunna reflektera över det som upplevs som problematiskt i samverkan. I det avseendet utgör dialoggrupper eller backstagegrupper lämpliga metoder.
Avhandlingen visar vidare på behovet av samordning mellan professionella för att lätta på hjälpsökarnas börda. Genom att utse en samordnare för familjer, där de gemensamt är involverade, kan gemensamma möten mellan de professionella och mellan dem och familjen planeras. En högre beredskap för att hantera kontakten med familjer med sammansatta behov i form av gemensamma möten (nätverksmöten) skulle skapa en hållande miljö kring barnen och deras familjer. 2010 instiftades tvingande bestämmelser för socialtjänst och hälso- och sjukvård att genomföra så kallad ”samordnad individuell plan” (SIP) för barn och ungdom med sammansatta behov. En förutsättning för att sådana möten ska vara välfungerande och framgångsrika är dock att de professionella har inblick i och förståelse för varandras arbete och synsätt.
Professionella från skola, kommun och hälso- och sjukvård intervjuades i fokusgrupp om samverkan ur olika aspekter. Föräldrar intervjuades genom djupintervjuer. Delstudie 1 genomfördes i en stadsdel i Stockholm och undersökte vilka uppfattningar professionella hade om hinder för samverkan. Otydlig ansvarsfördelning mellan organisationerna, bristande förtroende mellan de professionella och oklarheter i det professionella mötet fungerade som hinder. I delstudie 2 undersöktes föräldrars uppfattningar om samverkan mellan professionella från olika organisationer. Resultaten visade föräldrarnas behov av förtroende för enskilda professionella och av struktur i samverkan mellan dessa. Delstudie 3 genomfördes både i stadsdelen och i en kranskommun till Stockholm och undersökte professionellas sociala representationer om varandra i samverkan. Representationerna präglades av begränsningar och de professionella uppfattade varandra som gränssättande, otillgängliga och slutna och de hade föreställningar om negativa attityder från de andra parternas sida. Slutligen genomfördes delstudie 4 i kranskommunen och undersökte i vilken utsträckning organisatorisk tillhörighet påverkade de professionellas syn på barns och ungas behov av psykosocialt stöd. Resultaten visade olika ansatser i hur ett barn behov skulle förstås. BUP representerade en individuell ansats med fokus på psykologisk förståelse, socialtjänsten representerade en kontextuell ansats med fokus på social miljö samt skolan, som representerade en pedagogisk ansats med fokus på lärande.
Resultatet i avhandlingen ger indikationer på att professionellas kunskap om varandra och förtroende dem emellan har betydelse för att samverkan ska fungera smidigt. Avhandlingen bidrar med ny kunskap om samverkan genom att belysa behovet av sådan kunskap, som ger professionella dels insikter om och djupare förståelse för varandras syn på barns och ungas behov och dels hur de organisatoriska förutsättningarna påverkar dem i samverkan. En praktisk implikation för detta är, att professionella ges förutsättningar att mötas och dela kunskap med varandra genom att gemensamt och på ett djupare plan kunna reflektera över det som upplevs som problematiskt i samverkan. I det avseendet utgör dialoggrupper eller backstagegrupper lämpliga metoder.
Avhandlingen visar vidare på behovet av samordning mellan professionella för att lätta på hjälpsökarnas börda. Genom att utse en samordnare för familjer, där de gemensamt är involverade, kan gemensamma möten mellan de professionella och mellan dem och familjen planeras. En högre beredskap för att hantera kontakten med familjer med sammansatta behov i form av gemensamma möten (nätverksmöten) skulle skapa en hållande miljö kring barnen och deras familjer. 2010 instiftades tvingande bestämmelser för socialtjänst och hälso- och sjukvård att genomföra så kallad ”samordnad individuell plan” (SIP) för barn och ungdom med sammansatta behov. En förutsättning för att sådana möten ska vara välfungerande och framgångsrika är dock att de professionella har inblick i och förståelse för varandras arbete och synsätt.
List of papers:
I. Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D. Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care. Volume 11, September 2011; 1-9.
Pubmed
View record in Web of Science®
II. Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D. Parents experiences of collaboration between welfare professionals regarding children with anxiety or depression – an explorative study. International Journal of Integrated Care. Volume 13, October 2013; 1-11.
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D. What do we think about them and what do they think about us? Social representations of interprofessional and interorganizational collaboration in the welfare sector. [Accepted]
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
IV. Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D. Do views on psychosocial needs of children and adolescents differ among professionals depending on their organizational affiliation? [Submitted]
I. Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D. Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care. Volume 11, September 2011; 1-9.
Pubmed
View record in Web of Science®
II. Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D. Parents experiences of collaboration between welfare professionals regarding children with anxiety or depression – an explorative study. International Journal of Integrated Care. Volume 13, October 2013; 1-11.
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D. What do we think about them and what do they think about us? Social representations of interprofessional and interorganizational collaboration in the welfare sector. [Accepted]
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
IV. Widmark C, Sandahl C, Piuva K, Bergman D. Do views on psychosocial needs of children and adolescents differ among professionals depending on their organizational affiliation? [Submitted]
Institution: Karolinska Institutet
Supervisor: Bergman, David
Issue date: 2015-09-04
Rights:
Publication year: 2015
ISBN: 978-91-7676-025-3
Statistics
Total Visits
Views | |
---|---|
Divergent ...(legacy) | 550 |
Divergent ... | 456 |
Total Visits Per Month
October 2023 | November 2023 | December 2023 | January 2024 | February 2024 | March 2024 | April 2024 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Divergent ... | 6 | 5 | 6 | 6 | 9 | 11 | 4 |
File Visits
Views | |
---|---|
KAPPAN publicerad KI.pdf | 807 |
KAPPAN publicerad KI.pdf(legacy) | 786 |
Top country views
Views | |
---|---|
Sweden | 521 |
United States | 144 |
Germany | 60 |
South Korea | 43 |
United Kingdom | 24 |
China | 23 |
Finland | 19 |
Denmark | 11 |
Ireland | 11 |
Poland | 9 |
Top cities views
Views | |
---|---|
Stockholm | 51 |
Malmo | 49 |
Ashburn | 46 |
Seoul | 36 |
Malmö | 30 |
Kiez | 21 |
Wilmington | 17 |
Uppsala | 15 |
Helsingborg | 14 |
Lund | 14 |