Abstract
Background: Pain is a major healthcare problem. Both context and psychological factors affect experiences and behaviour regarding pain conditions. Rehabilitation should, in addition to somatic aspects, also include psychological, social, environmental and personality aspects. The perspective on which physiotherapists base their meeting with a patient may contribute to which focus the psychological factors receive. The salutogenic model and the concept of sense of coherence, SOC, were developed by Antonovsky in the 1970s. The model is based on the three components comprehensibility, manageability and meaningfulness, which can be measured in a questionnaire designed for this purpose.
Aim: The aim of this study was to examine whether and how SOC affects pain conditions and what kind of role SOC can be assigned in relation to various pain conditions.
Methods: A literature search was conducted, using four databases. Nine articles published 2002-2012 were included. Eight studies were assessed to be of moderate quality and one to be of high quality.
Results: The study showed that low SOC may lead to more bodily pain, illness experience and greater difficulty in managing injury. High SOC had a positive impact on several variables of which one was pain. Moreover, it was shown that SOC, in addition to its role as a predictor, can be compared to the process variables mediator and moderator.
Conclusion: Knowledge of SOC can be used as an indicator to individualize the content of rehabilitation.
Abstract
Bakgrund: Smärta är ett omfattande hälso- och sjukvårdsproblem. Sammanhanget och psykologiska faktorer påverkar upplevelser och beteenden vid smärttillstånd. Rehabilitering bör förutom somatiska aspekter även inkludera psykologiska, sociala, omgivnings- och personlighetsmässiga aspekter. Det perspektiv som sjukgymnaster utgår från i patientmötet kan eventuellt medverka till vilket fokus de psykologiska faktorerna får. Den salutogena modellen och begreppet känsla av sammanhang, KASAM, utvecklades på 70-talet av Antonovsky. Modellen bygger på de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som går att mäta i ett för ändamålet konstruerat frågeformulär.
Syfte: Syftet med studien var att belysa om och hur KASAM inverkar samt vilken roll KASAM kan tilldelas i samband med olika smärttillstånd.
Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i fyra databaser. Nio artiklar publicerade 2002-2012 inkluderades. Åtta studier bedömdes vid granskning vara av medelgod kvalitet och en studie av hög kvalitet.
Resultat: Studien visade att låg KASAM kan leda till mer kroppslig smärta och sjukdomsupplevelse samt större svårigheter att hantera skada. Hög KASAM inverkade positivt på flera variabler varav smärta var en. Dessutom visades att KASAM, förutom rollen som prediktor, även kan liknas vid processvariablerna mediator och moderator.
Konklusion: Kännedom om KASAM kan användas som indikator för att individanpassa rehabiliteringsinnehållet.