Breastfeeding and quality of care
Author: Ekström, Anette
Date: 2005-03-17
Location: Sal Bertil, Berzeliuslaboratoriet
Time: 13.00
Department: Institutionen för kvinnors och barns hälsa / Department of Women's and Children's Health
View/ Open:
Thesis (504.4Kb)
Abstract
The over all objectives of this thesis was to map factors of importance for breastfeeding such as maternal background factors, maternal perception of breastfeeding support, confidence, caring routines, breastfeeding attitudes of health care professionals, and to investigate whether a training intervention within the care team of the antenatal (ANC) and child health centres (CHC) would improve maternal perception of support and strengthen maternal feelings for the baby.
Material and method: A questionnaire was sent to mothers when their babies were 9-12 months old (n=540). The questionnaire embraced questions regarding maternal background, caring routines, perception of support and duration of breastfeeding (I-II). Thereafter an attitudinal instrument was developed to measure breastfeeding attitudes in health care professionals (n=168). Four attitude dimensions were identified by factor analysis (III). Ten municipalities in a county of south west Sweden was paired and randomized to intervention or control (IV). Thus, all midwives and postnatal nurses working at the ANC or CHC in a randomised municipality were asked to participate in the study (n=81). Health professionals in the intervention group had a process-oriented training in breastfeeding counselling including planned continuity in family education and development of a common breastfeeding policy within the caring team. Changes in attitude were measured by the instrument developed in study III. For study V, mothers were recruited from the maternity and were allocated to intervention- or control group according to the randomization of municipalities in study IV (n=565). Questionnaires were sent out at three days, 3 and 9 months post partum to investigate how the care and counselling skills acquired by the health care professionals would be reflected in maternal perception of breastfeeding support and maternal feelings for and relation to the baby.
Results: Early initiation of suckling, late discharge from hospital (more than 72 hours) and perceived good support contributed positively to the duration of exclusive breastfeeding. Supplementation the first days after birth for other than medical reasons shortened the duration of breastfeeding. For primiparas, the partner’s presence after childbirth contributed positively to the duration of exclusive breastfeeding. Multiparas who were aware of their mothers breastfeeding history had a longer breastfeeding period than those who did not know of their mother’s breastfeeding history. Mothers were more satisfied with the breastfeeding information they had received at maternity than the breastfeeding information they got from the ANC and CHC (I-II). This induced the idea to develop an attitude instrument and start a training intervention for the care team at ANC and CHC. The attitudinal dimensions identified by the factor analysis were: The regulating factor comprising statements scheduling breastfeeding; the facilitating factor comprising statements showing confidence in the ability of the mother-infant dyad to breastfeed on their own; the disempowering factor comprising statements that objectified the woman and ascribed her no ability to breastfeed without guidance of the health care professional and the breastfeeding antipathy factor comprising statements that showed unwillingness and failing knowledge about breastfeeding (III). After training the health care professionals became less regulating and more facilitating (IV). Family classes provided the intervention mothers with better breastfeeding information, more knowledge about their social rights, the needs of the baby and a stronger social network than the control mothers (V). The postnatal nurse gave a better over all support, was a better listener, showed more understanding and provided the mother with better information about breastfeeding and the needs of the baby. Mothers in the intervention group reported that they interacted more with their baby. They had also more positive views on their baby and felt more confident and close with the baby than mothers in the control groups (V).
Conclusion: This study showed that it is important to adopt caring routines, which will facilitate breastfeeding. The health care professional needs to find out the background of the mother to be able to provide her with adequate breastfeeding counselling. Caring routines should include early suckling. Supplementation of the baby the first week after birth should only be given on medical grounds. This study showed that a process-oriented training in breastfeeding counselling alters attitudes of health care professionals in a positive way. The trained health care professionals organized continuity of family classes and developed a common breastfeeding policy and were more supportive in their encounters with the mothers. These behaviors strengthen the mother’s feelings for her baby and brought about a richer interaction with her baby. A model to provide continuity of family classes, conducted by trained antenatal midwives and postnatal nurses should thus be practiced within the caring team around first time parents.
Material and method: A questionnaire was sent to mothers when their babies were 9-12 months old (n=540). The questionnaire embraced questions regarding maternal background, caring routines, perception of support and duration of breastfeeding (I-II). Thereafter an attitudinal instrument was developed to measure breastfeeding attitudes in health care professionals (n=168). Four attitude dimensions were identified by factor analysis (III). Ten municipalities in a county of south west Sweden was paired and randomized to intervention or control (IV). Thus, all midwives and postnatal nurses working at the ANC or CHC in a randomised municipality were asked to participate in the study (n=81). Health professionals in the intervention group had a process-oriented training in breastfeeding counselling including planned continuity in family education and development of a common breastfeeding policy within the caring team. Changes in attitude were measured by the instrument developed in study III. For study V, mothers were recruited from the maternity and were allocated to intervention- or control group according to the randomization of municipalities in study IV (n=565). Questionnaires were sent out at three days, 3 and 9 months post partum to investigate how the care and counselling skills acquired by the health care professionals would be reflected in maternal perception of breastfeeding support and maternal feelings for and relation to the baby.
Results: Early initiation of suckling, late discharge from hospital (more than 72 hours) and perceived good support contributed positively to the duration of exclusive breastfeeding. Supplementation the first days after birth for other than medical reasons shortened the duration of breastfeeding. For primiparas, the partner’s presence after childbirth contributed positively to the duration of exclusive breastfeeding. Multiparas who were aware of their mothers breastfeeding history had a longer breastfeeding period than those who did not know of their mother’s breastfeeding history. Mothers were more satisfied with the breastfeeding information they had received at maternity than the breastfeeding information they got from the ANC and CHC (I-II). This induced the idea to develop an attitude instrument and start a training intervention for the care team at ANC and CHC. The attitudinal dimensions identified by the factor analysis were: The regulating factor comprising statements scheduling breastfeeding; the facilitating factor comprising statements showing confidence in the ability of the mother-infant dyad to breastfeed on their own; the disempowering factor comprising statements that objectified the woman and ascribed her no ability to breastfeed without guidance of the health care professional and the breastfeeding antipathy factor comprising statements that showed unwillingness and failing knowledge about breastfeeding (III). After training the health care professionals became less regulating and more facilitating (IV). Family classes provided the intervention mothers with better breastfeeding information, more knowledge about their social rights, the needs of the baby and a stronger social network than the control mothers (V). The postnatal nurse gave a better over all support, was a better listener, showed more understanding and provided the mother with better information about breastfeeding and the needs of the baby. Mothers in the intervention group reported that they interacted more with their baby. They had also more positive views on their baby and felt more confident and close with the baby than mothers in the control groups (V).
Conclusion: This study showed that it is important to adopt caring routines, which will facilitate breastfeeding. The health care professional needs to find out the background of the mother to be able to provide her with adequate breastfeeding counselling. Caring routines should include early suckling. Supplementation of the baby the first week after birth should only be given on medical grounds. This study showed that a process-oriented training in breastfeeding counselling alters attitudes of health care professionals in a positive way. The trained health care professionals organized continuity of family classes and developed a common breastfeeding policy and were more supportive in their encounters with the mothers. These behaviors strengthen the mother’s feelings for her baby and brought about a richer interaction with her baby. A model to provide continuity of family classes, conducted by trained antenatal midwives and postnatal nurses should thus be practiced within the caring team around first time parents.
Abstract
Det övergripande syftet med avhandlingen var att kartlägga faktorer av betydelse för amning såsom bakgrund, mammans upplevelse av amningsstöd och trygghet, vårdrutiner, vårdpersonalens amningsattityder samt att undersöka om en utbildningsintervention i vårdkedjan (MVC-BVC) kan förbättra mammans upplevelse av stöd och stärka hennes känslor för barnet.
Material och metod: I en kartläggning fick mammor svara på en enkät om sin bakgrund, vårdrutiner, stöd och amningstid, när barnen var 9-12 månader (n=540) (Studie I-II). Ett amningsattitydformulär utarbetades därefter för att mäta amningsattityder hos vårdpersonal (n=168.) Fyra faktorer identifierades i faktoranalysen (III). Tio kommuner i ett län i sydvästra Sverige parades ihop och randomiserades till intervention eller kontroll (studie IV). Sålunda tillfrågades alla barnmorskor verksamma vid MVC och alla barnsjuksköterskor verksamma vid BVC i en randomiserad kommun om de ville delta i studien (n=81). Vårdpersonal i interventionsgruppen fick en processorienterad utbildning i amningsrådgivning, som skulle leda till kontinuitet i föräldrautbildningen samt utvecklande av en gemensam amningsstrategi i vårdkedjan. Det tidigare utarbetade amningsattitydformuläret användes för att mäta effekter av utbildningen (IV). I den V:e studien rekryterades mammor på BB som antingen bodde i interventionskommuner eller kontrollkommuner enligt studie IV (n=565). Enkäter sändes ut 3 dagar, 3 och 9 månader efter förlossningen för att undersöka hur vården och rådgivningsskickligheten som vårdpersonalen fått skulle återspeglas i mammans uppfattning om amningsstödet och hennes känslor för barnet och relationen till barnet (V).
Resultat: En tidig första amning, hemgång från BB mer än 72 timmar efter förlossningen och ett gott stöd bidrog till en längre helamningstid. Tillmatning med ersättning under barnets första levnadsvecka av andra skäl än medicinska motverkade helamningstidens längd. För förstföderskorna bidrog partnerns närvaro efter förlossningen till att helamningstiden blev längre. Omföderskor som kände till sin mammas amningshistoria helammade längre än de som inte kände till den. Mammorna var mer tillfreds med den amningsinformation de fick av barnmorskorna på BB, jämfört med amningsinformation de fick av MVC-barnmorskor eller BVC-sjuksköterskor (I-II). Detta fynd ledde vidare till idén att utveckla ett attitydformulär för att mäta amningsattityder hos vårdpersonalen och att genomföra en utbildningsintervention i vårdkedjan MVC-BB-BVC. Faktorer som identifierades i attitydformuläret var: Den reglerande faktorn omfattade påståenden som schemalade amningen; den faciliterande faktorn omfattade påståenden som underlättade amningen; den distanserande faktorn omfattade påståenden som objektifierade kvinnan och barnet och möjlighet att klara amningen var beroende av vårdpersonalen; den amningsovänliga faktorn omfattade påståenden som visade på ovilja och bristande kunskaper om amning (III). Efter amningsutbildningen blev vårdpersonalen mindre reglerande och mer faciliterande (IV). Föräldrautbildningen gav interventions- mammorna bättre amningsinformation, mer kunskaper om sina sociala rättigheter och barnets behov samt ett starkare socialt nätverk än kontrollmammorna. BVC-sjuksköterskan gav ett bättre övergripande stöd, var mer lyhörd och förstående samt gav bättre information om amning och barnets behov. Mammorna i interventionsgruppen uppgav att de samspelade mer med sitt barn. De hade också mer positiv uppfattning om barnet och de kände sig tryggare med barnet och kände större närhet till barnet än mammorna i kontrollgrupperna (V).
Konklusion: Studien visade att det är viktigt att tillämpa omvårdnadsrutiner som möjliggör amning. Vårdpersonalen behöver ta reda på mammornas bakgrund för att kunna erbjuda henne adekvat amningsrådgivning. Vårdrutiner bör omfatta en första tidiga amning inom den första vakenhetsperioden. Tillmatning med ersättning till barnet den första levnadsveckan skall endast ske om medicinska skäl föreligger. Denna studie visade att en processorienterad utbildning i amningsrådgivning förändrar vårdpersonalens attityder på ett gynnsamt sätt. Den utbildade vårdpersonalen genomförde en sammanhållen föräldrautbildning, utarbetade en gemensam amningsstrategi och var mer stödjande i sina möten med mammorna. Vårdpersonalens beteenden stärkte mammans känslor för barnet och ledde till ett mer rikt samspel med barnet. En modell för att bereda kontinuiteten i föräldrautbildning under ledning av MVC-barnmorskor och BVC-sjuksköterskor bör sålunda tillämpas i vårdkedjan MVC-BB-BVC för blivande och nyblivna föräldrar.
Material och metod: I en kartläggning fick mammor svara på en enkät om sin bakgrund, vårdrutiner, stöd och amningstid, när barnen var 9-12 månader (n=540) (Studie I-II). Ett amningsattitydformulär utarbetades därefter för att mäta amningsattityder hos vårdpersonal (n=168.) Fyra faktorer identifierades i faktoranalysen (III). Tio kommuner i ett län i sydvästra Sverige parades ihop och randomiserades till intervention eller kontroll (studie IV). Sålunda tillfrågades alla barnmorskor verksamma vid MVC och alla barnsjuksköterskor verksamma vid BVC i en randomiserad kommun om de ville delta i studien (n=81). Vårdpersonal i interventionsgruppen fick en processorienterad utbildning i amningsrådgivning, som skulle leda till kontinuitet i föräldrautbildningen samt utvecklande av en gemensam amningsstrategi i vårdkedjan. Det tidigare utarbetade amningsattitydformuläret användes för att mäta effekter av utbildningen (IV). I den V:e studien rekryterades mammor på BB som antingen bodde i interventionskommuner eller kontrollkommuner enligt studie IV (n=565). Enkäter sändes ut 3 dagar, 3 och 9 månader efter förlossningen för att undersöka hur vården och rådgivningsskickligheten som vårdpersonalen fått skulle återspeglas i mammans uppfattning om amningsstödet och hennes känslor för barnet och relationen till barnet (V).
Resultat: En tidig första amning, hemgång från BB mer än 72 timmar efter förlossningen och ett gott stöd bidrog till en längre helamningstid. Tillmatning med ersättning under barnets första levnadsvecka av andra skäl än medicinska motverkade helamningstidens längd. För förstföderskorna bidrog partnerns närvaro efter förlossningen till att helamningstiden blev längre. Omföderskor som kände till sin mammas amningshistoria helammade längre än de som inte kände till den. Mammorna var mer tillfreds med den amningsinformation de fick av barnmorskorna på BB, jämfört med amningsinformation de fick av MVC-barnmorskor eller BVC-sjuksköterskor (I-II). Detta fynd ledde vidare till idén att utveckla ett attitydformulär för att mäta amningsattityder hos vårdpersonalen och att genomföra en utbildningsintervention i vårdkedjan MVC-BB-BVC. Faktorer som identifierades i attitydformuläret var: Den reglerande faktorn omfattade påståenden som schemalade amningen; den faciliterande faktorn omfattade påståenden som underlättade amningen; den distanserande faktorn omfattade påståenden som objektifierade kvinnan och barnet och möjlighet att klara amningen var beroende av vårdpersonalen; den amningsovänliga faktorn omfattade påståenden som visade på ovilja och bristande kunskaper om amning (III). Efter amningsutbildningen blev vårdpersonalen mindre reglerande och mer faciliterande (IV). Föräldrautbildningen gav interventions- mammorna bättre amningsinformation, mer kunskaper om sina sociala rättigheter och barnets behov samt ett starkare socialt nätverk än kontrollmammorna. BVC-sjuksköterskan gav ett bättre övergripande stöd, var mer lyhörd och förstående samt gav bättre information om amning och barnets behov. Mammorna i interventionsgruppen uppgav att de samspelade mer med sitt barn. De hade också mer positiv uppfattning om barnet och de kände sig tryggare med barnet och kände större närhet till barnet än mammorna i kontrollgrupperna (V).
Konklusion: Studien visade att det är viktigt att tillämpa omvårdnadsrutiner som möjliggör amning. Vårdpersonalen behöver ta reda på mammornas bakgrund för att kunna erbjuda henne adekvat amningsrådgivning. Vårdrutiner bör omfatta en första tidiga amning inom den första vakenhetsperioden. Tillmatning med ersättning till barnet den första levnadsveckan skall endast ske om medicinska skäl föreligger. Denna studie visade att en processorienterad utbildning i amningsrådgivning förändrar vårdpersonalens attityder på ett gynnsamt sätt. Den utbildade vårdpersonalen genomförde en sammanhållen föräldrautbildning, utarbetade en gemensam amningsstrategi och var mer stödjande i sina möten med mammorna. Vårdpersonalens beteenden stärkte mammans känslor för barnet och ledde till ett mer rikt samspel med barnet. En modell för att bereda kontinuiteten i föräldrautbildning under ledning av MVC-barnmorskor och BVC-sjuksköterskor bör sålunda tillämpas i vårdkedjan MVC-BB-BVC för blivande och nyblivna föräldrar.
List of papers:
I. Ekstrom A, Widstrom AM, Nissen E. (2003). Duration of breastfeeding in Swedish primiparous and multiparous women. J Hum Lact. 19(2):172-8.
Pubmed
II. Ekstrom A, Widstrom AM, Nissen E. (2003). Breastfeeding support from partners and grandmothers: perceptions of Swedish women. Birth. 30(4):261-6.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Ekstrom A, Matthiesen AS, Widstrom AM, Nissen E. (2005). Breastfeeding attitudes among counselling health professionals. Scand J Public Health. [Accepted]
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
IV. Ekstrom A, Widstrom AM, Nissen E. (2005). Process-oriented training in breastfeeding alters attitudes to breastfeeding in health professionals. Scand J Public Health. [Accepted]
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
V. Ekstrom A, Widstrom AM, Nissen E. (2005). Continuity of care by well trained breastfeeding counsellors improves the mothers perception of support and strengthens maternal feelings for the baby. [Manuscript]
I. Ekstrom A, Widstrom AM, Nissen E. (2003). Duration of breastfeeding in Swedish primiparous and multiparous women. J Hum Lact. 19(2):172-8.
Pubmed
II. Ekstrom A, Widstrom AM, Nissen E. (2003). Breastfeeding support from partners and grandmothers: perceptions of Swedish women. Birth. 30(4):261-6.
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
III. Ekstrom A, Matthiesen AS, Widstrom AM, Nissen E. (2005). Breastfeeding attitudes among counselling health professionals. Scand J Public Health. [Accepted]
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
IV. Ekstrom A, Widstrom AM, Nissen E. (2005). Process-oriented training in breastfeeding alters attitudes to breastfeeding in health professionals. Scand J Public Health. [Accepted]
Fulltext (DOI)
Pubmed
View record in Web of Science®
V. Ekstrom A, Widstrom AM, Nissen E. (2005). Continuity of care by well trained breastfeeding counsellors improves the mothers perception of support and strengthens maternal feelings for the baby. [Manuscript]
Issue date: 2005-02-24
Rights:
Publication year: 2005
ISBN: 91-7140-240-3
Statistics
Total Visits
Views | |
---|---|
Breastfeeding ...(legacy) | 2467 |
Breastfeeding ... | 1266 |
Total Visits Per Month
September 2023 | October 2023 | November 2023 | December 2023 | January 2024 | February 2024 | March 2024 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Breastfeeding ... | 7 | 3 | 57 | 8 | 2 | 0 | 70 |
File Visits
Views | |
---|---|
thesis.pdf | 3010 |
thesis.pdf(legacy) | 1860 |
thesis.pdf.txt(legacy) | 2 |
Top country views
Views | |
---|---|
Sweden | 1706 |
United States | 545 |
Russia | 424 |
Denmark | 365 |
Germany | 98 |
China | 77 |
Finland | 41 |
Austria | 23 |
South Korea | 23 |
Vietnam | 21 |
Top cities views
Views | |
---|---|
Ballerup | 351 |
Skövde | 195 |
Gothenburg | 98 |
Stockholm | 96 |
Lidkoeping | 74 |
Moscow | 54 |
Arboga | 52 |
Romeo | 48 |
Ashburn | 45 |
Skara | 43 |