Women’s expectations and experience of care during pregnancy and childbirth
Author: Hildingsson, Ingegerd
Date: 2003-10-24
Location: Hörsal 1, Alfred Nobels allé 23, Huddinge
Time: 9.00
Department: Institutionen Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle / Neurobiology, Care Sciences and Society
View/ Open:
Thesis (1.016Mb)
Abstract
This thesis focuses on a national sample of Swedish-speaking women’s expectations and experience of antenatal care and women’s opinions of Caesarean section, homebirth and birth centre care. Paper (I): The aim was to describe women’s expectations on antenatal care. The majority of the 3,061 women, who completed the first questionnaire, wanted to follow the standard visiting schedule, while 23 per cent preferred more visits and seven per cent preferred fewer visits. The continuity of caregiver was highly valued. “Checking the baby’s health” was the most important aspect of the content of antenatal care, followed by “checking the mother’s health” and “making the partner feel involved”. The lowest ranking was given to the importance of information about breast-feeding and infant care and the ability to participate in parent education classes. Paper (II): The aim was to follow up the number of antenatal visits and women’s opinions of the number of visits and satisfaction with antenatal care. In all, 2,421 women with full-term pregnancies completed two questionnaires, in early pregnancy and two months after birth. Only 25 per cent of the women followed the standard visiting schedule recommended for an uncomplicated pregnancy, while 57 per cent had more visits and 17 per cent fewer visits. The majority of the women were satisfied with antenatal care in overall terms. No association was found between the number of visits made and satisfaction, but the women’s own opinion that the number of visits was too low was associated with dissatisfaction with the medical and emotional aspects of care, while their feeling that the number of visits was too high was associated with dissatisfaction with the emotional aspects of care. Paper (III) The aim of this study was to investigate how many women, when asked in early pregnancy, wish to have a Caesarean section at the time of birth, and to identify background variables associated with such a wish. The result showed that 8.2 per cent of the 3,061 women wanted to be delivered by Caesarean section. A previous Caesarean section, fear of giving birth and a previous negative birth experience were the strongest factors in predicting a wish for an operative birth. Paper (IV): The aim of this study was to establish women’s interest in homebirth and birth centre care and to describe the characteristics of these women. One per cent of the 2,563 women consistently expressed an interest in home birth, while the figure for birth center care was eight per cent , when these women were asked in early pregnancy, two months and one year after birth. Five factors were associated with an interest in home birth; having the baby’s sibling and a female friend present at birth, not wanting pharmacological pain relief, a low level of education and dissatisfaction with the medical aspects of birth. An interest in birth centre care was associated with the experience of being in control during labour and birth, not wanting pharmacological pain relief and a wish to have a known midwife present at birth.
Abstract
Det finns ingen samlad kunskap om hur kvinnor i Sverige upplever vården som ges under graviditet, förlossning och nyblivet föräldraskap. Det är tidigare känt att delaktighet (1-4) och stöd av barnmorska (2,4,5,6,7) påverkar både förlossningsupplevelsen och upplevelsen av vården i sig. Kvinnornas upplevelse av vården påverkas även av information och kommunikation med barnmorskan (8), vårdens individualisering (9), vårdarkontinuiteten (7) samt utformningen av vårdmiljön (7,9). Syftet med avhandlingen är att beskriva kvinnors förväntningar och upplevelser av vården under graviditet och förlossning. Av alla svensktalande kvinnor som skrevs in i mödrahälsovården i Sverige under tre rekryteringsveckor (vecka 18 och 38, 1999, samt vecka 2, 2000) och bedömdes behärska svenska språket, accepterade 3293 (drygt 71 %) medverkan i KUB-projektet (Kvinnor Upplevelser av Barnafödande). Data insamlades med hjälp av frågeformulär i tidig graviditet, två månader och ett år efter förlossningen. Det första frågeformuläret besvarades av 3061 kvinnor (91 %). Två månader efter förlossningen besvarade 2762 (84 %) nästa frågeformulär och ett år efter förlossningen besvarade 2563 (88 %) det tredje frågeformuläret. Deskriptiv statistik, epidemiologisk metodik med skattning av relativa risker samt regressionsanalys har används i analysarbetet.
Delarbete I: Det specifika syftet med delarbetet var att beskriva kvinnors förväntningar på mödrahälsovården, avseende vårdens innehåll, önskemål om antalet besök samt betydelsen att träffa samma barnmorska under graviditeten. Kontroll av det ofödda barnets hälsa var högst prioriterat avseende mödrahälsovårdens innehåll följt av kontroll av den blivande mammans hälsa och ett bemötande som gör att även partnern känner sig delaktig. Lägst skattat var föräldrautbildning. Majoriteten av kvinnorna (70 %) önskade följa basprogrammet, men kvinnor med dödfött barn och missfall i anamnesen, infertilitetsproblematik och tidigare negativ förlossningsupplevelse önskade fler besök. De allra flesta (97 %) ansåg det viktigt att få träffa samma barnmorska under graviditeten. Studiens slutsatser kan sammanfattas i att dagens mödrahälsovård är väl accepterad av kvinnorna, både vad gäller kontinuitet och innehåll, trots att det kan finnas en möjlig konflikt mellan kvinnornas höga förväntningar och vad som faktiskt är medicinskt möjligt rörande förebyggande åtgärder för att förbättra barnets hälsa innan det är fött. Ett mer individualiserat besöksprogram är önskvärt och det är viktigt att uppmärksamma kvinnor med tidigare obstetriska problem och negativa förlossningsupplevelser.
Delarbete II: Syftet med detta delarbete var att göra en uppföljning av antalet mödrahälsovårdsbesök och kvinnornas åsikter om huruvida de upplevde besöken för få, lagom eller för många, hos 2421 kvinnor med fullgångna graviditeter och levande födda barn. Ett ytterligare syfte var att studera om antalet besök påverkat tillfredsställelse med mödrahälsovården. Resultatet visade att endast 25 procent av kvinnorna följde det rekommenderade basprogrammet, 57 procent erhöll fler besök och 17 procent färre. Fler besök var vanligare bland förstföderskor, kvinnor yngre än 25 år, hos de som fick en medicinsk diagnos eller visat tecken på depression tidigt i graviditeten. Färre besök förekom hos äldre, omföderskor och bland kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som ansåg antalet besök vara för få var mer oroliga, hade önskemål om fler besök men erhöll färre. Att anse besöken som för många visade samband med låg utbildningsnivå, tidigare negativ förlossningsupplevelse och önskemål om färre besök. Majoriteten av kvinnorna (87.9%) var nöjda när de gjorde en övergripande skattning av mödravården, men kvinnorna var mer nöjda med de medicinska aspekterna av vården än de känslomässiga. Inga samband fanns mellan tillfredsställelse med vården och antalet besök kvinnorna fick. Kvinnornas uppfattning om antalet besök hade däremot samband med hur de skattade tillfredsställelse med vården.
Delarbete III: På senare år har antalet kejsarsnitt ökat dramatiskt och idag föds cirka 15 procent av alla barn i Sverige med hjälp av kejsarsnitt. Anledningar till ökningen av kejsarsnitt förklaras ofta som krav från välutbildade yrkeskvinnor som lever i en storstad och som vill planera in sin födsel i en fulltecknade almanacka. En betydande andel av de kvinnor som önskar kejsarsnitt sägs också vara förlossningsrädda. Syftet med detta delarbete var att undersöka hur många kvinnor i Sverige som skulle vilja förlösas med kejsarsnitt vid tiden för förlossning, när de tillfrågas tidigt i graviditeten, samt vad som utmärker dessa kvinnor. Resultatet visade att 8.2 procent av kvinnorna önskade kejsarsnitt. Dessa kvinnor var i högre grad generellt oroliga, mer ofta deprimerade och upplevde graviditeten mer negativt än kvinnor som önskade vaginal förlossning. Hos förstföderskor tyder data på att en viktig orsak till att önska kejsarsnitt är rädsla inför förlossningen. Hos omföderskor var tidigare planerat kejsarsnitt, tidigare akut kejsarsnitt, förlossningsrädsla samt en tidigare negativ förlossningsupplevelse prediktorer. Slutsatserna av delarbetet är att få kvinnor önskar kejsarsnitt i tidig graviditet - ungefär hälften så många som senare faktiskt förlöses med kejsarsnitt. Den bild som framställs i media att kravfulla kvinnor med kontrollbehov står bakom den ökade andelen kejsarsnitt kunde inte bekräftas av studien.
Delarbete IV: Alternativ till sjukhusförlossning är sällsynt idag i Sverige. När det gäller planerade hemförlossningar uppgår dessa till mindre än en promille av alla födslar i Sverige. ABC-vård (Alternative Birth Center) finns endast på ett sjukhus i Sverige. Syftet med delarbetet var att undersöka hur många kvinnor som är intresserade av hemförlossning och ABC-vård i Sverige och vilka kvinnor som har det intresset. Resultatet visade att i tidig graviditet var 5 procent av kvinnorna intresserade av hemförlossning, två månader efter förlossning var siffran 2 procent och efter ett år 3procent. För vidare analyser valdes de 24 kvinnor som vid samtliga tre tillfällen uttryckt intresse för hemförlossning. Efter att enstaka möjliga förklaringsvariabler studerats, visade regressionsanalys att följande faktorer hade starkast samband med önskemål om hemförlossning: att ha barnets syskon eller väninna med vid förlossningen, inte vilja ha farmakologisk smärtlindring, låg utbildning, samt missnöje med det medicinska omhändertagandet vid aktuell förlossning. Prevalensen för kvinnors intresse för ABC-vård var i tidig graviditet 23 procent två månader efter förlossningen var 26 procent intresserade och efter ett år 27 procent.
Delarbete I: Det specifika syftet med delarbetet var att beskriva kvinnors förväntningar på mödrahälsovården, avseende vårdens innehåll, önskemål om antalet besök samt betydelsen att träffa samma barnmorska under graviditeten. Kontroll av det ofödda barnets hälsa var högst prioriterat avseende mödrahälsovårdens innehåll följt av kontroll av den blivande mammans hälsa och ett bemötande som gör att även partnern känner sig delaktig. Lägst skattat var föräldrautbildning. Majoriteten av kvinnorna (70 %) önskade följa basprogrammet, men kvinnor med dödfött barn och missfall i anamnesen, infertilitetsproblematik och tidigare negativ förlossningsupplevelse önskade fler besök. De allra flesta (97 %) ansåg det viktigt att få träffa samma barnmorska under graviditeten. Studiens slutsatser kan sammanfattas i att dagens mödrahälsovård är väl accepterad av kvinnorna, både vad gäller kontinuitet och innehåll, trots att det kan finnas en möjlig konflikt mellan kvinnornas höga förväntningar och vad som faktiskt är medicinskt möjligt rörande förebyggande åtgärder för att förbättra barnets hälsa innan det är fött. Ett mer individualiserat besöksprogram är önskvärt och det är viktigt att uppmärksamma kvinnor med tidigare obstetriska problem och negativa förlossningsupplevelser.
Delarbete II: Syftet med detta delarbete var att göra en uppföljning av antalet mödrahälsovårdsbesök och kvinnornas åsikter om huruvida de upplevde besöken för få, lagom eller för många, hos 2421 kvinnor med fullgångna graviditeter och levande födda barn. Ett ytterligare syfte var att studera om antalet besök påverkat tillfredsställelse med mödrahälsovården. Resultatet visade att endast 25 procent av kvinnorna följde det rekommenderade basprogrammet, 57 procent erhöll fler besök och 17 procent färre. Fler besök var vanligare bland förstföderskor, kvinnor yngre än 25 år, hos de som fick en medicinsk diagnos eller visat tecken på depression tidigt i graviditeten. Färre besök förekom hos äldre, omföderskor och bland kvinnor med högre utbildning. Kvinnor som ansåg antalet besök vara för få var mer oroliga, hade önskemål om fler besök men erhöll färre. Att anse besöken som för många visade samband med låg utbildningsnivå, tidigare negativ förlossningsupplevelse och önskemål om färre besök. Majoriteten av kvinnorna (87.9%) var nöjda när de gjorde en övergripande skattning av mödravården, men kvinnorna var mer nöjda med de medicinska aspekterna av vården än de känslomässiga. Inga samband fanns mellan tillfredsställelse med vården och antalet besök kvinnorna fick. Kvinnornas uppfattning om antalet besök hade däremot samband med hur de skattade tillfredsställelse med vården.
Delarbete III: På senare år har antalet kejsarsnitt ökat dramatiskt och idag föds cirka 15 procent av alla barn i Sverige med hjälp av kejsarsnitt. Anledningar till ökningen av kejsarsnitt förklaras ofta som krav från välutbildade yrkeskvinnor som lever i en storstad och som vill planera in sin födsel i en fulltecknade almanacka. En betydande andel av de kvinnor som önskar kejsarsnitt sägs också vara förlossningsrädda. Syftet med detta delarbete var att undersöka hur många kvinnor i Sverige som skulle vilja förlösas med kejsarsnitt vid tiden för förlossning, när de tillfrågas tidigt i graviditeten, samt vad som utmärker dessa kvinnor. Resultatet visade att 8.2 procent av kvinnorna önskade kejsarsnitt. Dessa kvinnor var i högre grad generellt oroliga, mer ofta deprimerade och upplevde graviditeten mer negativt än kvinnor som önskade vaginal förlossning. Hos förstföderskor tyder data på att en viktig orsak till att önska kejsarsnitt är rädsla inför förlossningen. Hos omföderskor var tidigare planerat kejsarsnitt, tidigare akut kejsarsnitt, förlossningsrädsla samt en tidigare negativ förlossningsupplevelse prediktorer. Slutsatserna av delarbetet är att få kvinnor önskar kejsarsnitt i tidig graviditet - ungefär hälften så många som senare faktiskt förlöses med kejsarsnitt. Den bild som framställs i media att kravfulla kvinnor med kontrollbehov står bakom den ökade andelen kejsarsnitt kunde inte bekräftas av studien.
Delarbete IV: Alternativ till sjukhusförlossning är sällsynt idag i Sverige. När det gäller planerade hemförlossningar uppgår dessa till mindre än en promille av alla födslar i Sverige. ABC-vård (Alternative Birth Center) finns endast på ett sjukhus i Sverige. Syftet med delarbetet var att undersöka hur många kvinnor som är intresserade av hemförlossning och ABC-vård i Sverige och vilka kvinnor som har det intresset. Resultatet visade att i tidig graviditet var 5 procent av kvinnorna intresserade av hemförlossning, två månader efter förlossning var siffran 2 procent och efter ett år 3procent. För vidare analyser valdes de 24 kvinnor som vid samtliga tre tillfällen uttryckt intresse för hemförlossning. Efter att enstaka möjliga förklaringsvariabler studerats, visade regressionsanalys att följande faktorer hade starkast samband med önskemål om hemförlossning: att ha barnets syskon eller väninna med vid förlossningen, inte vilja ha farmakologisk smärtlindring, låg utbildning, samt missnöje med det medicinska omhändertagandet vid aktuell förlossning. Prevalensen för kvinnors intresse för ABC-vård var i tidig graviditet 23 procent två månader efter förlossningen var 26 procent intresserade och efter ett år 27 procent.
List of papers:
I. Hildingsson I, Waldenstrom U, Radestad I (2002). Womens expectations on antenatal care as assessed in early pregnancy: number of visits, continuity of caregiver and general content. Acta Obstet Gynecol Scand. 81(2):118-25.
Pubmed
II. Hildingsson I, Radestad I, Waldenstrom U (2003). Numbers of antenatal visits and womens opinions. A national survey. [Submitted]
III. Hildingsson I, Radestad I, Rubertsson C, Waldenstrom U (2002). Few women wish to be delivered by caesarean section. BJOG. 109(6):618-23.
Pubmed
IV. Hildingsson I, Waldenstrom U, Radestad I (2003). Swedish womens interest in home birth and in-hospital birth center care. Birth. 30(1):11-22.
Pubmed
I. Hildingsson I, Waldenstrom U, Radestad I (2002). Womens expectations on antenatal care as assessed in early pregnancy: number of visits, continuity of caregiver and general content. Acta Obstet Gynecol Scand. 81(2):118-25.
Pubmed
II. Hildingsson I, Radestad I, Waldenstrom U (2003). Numbers of antenatal visits and womens opinions. A national survey. [Submitted]
III. Hildingsson I, Radestad I, Rubertsson C, Waldenstrom U (2002). Few women wish to be delivered by caesarean section. BJOG. 109(6):618-23.
Pubmed
IV. Hildingsson I, Waldenstrom U, Radestad I (2003). Swedish womens interest in home birth and in-hospital birth center care. Birth. 30(1):11-22.
Pubmed
Institution: Karolinska Institutet
Issue date: 2003-10-03
Rights:
Publication year: 2003
ISBN: 91-7349-592-1
Statistics
Total Visits
Views | |
---|---|
Women’s ... | 2011 |
Women’s ...(legacy) | 1904 |
Total Visits Per Month
October 2023 | November 2023 | December 2023 | January 2024 | February 2024 | March 2024 | April 2024 | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Women’s ... | 46 | 39 | 43 | 44 | 41 | 40 | 25 |
File Visits
Views | |
---|---|
thesis.pdf(legacy) | 1427 |
thesis.pdf | 1225 |
Thesis_Ingegerd_Hildingsson.pdf | 78 |
thesis.pdf.txt(legacy) | 2 |
Top country views
Views | |
---|---|
Sweden | 1443 |
Norway | 1190 |
United States | 482 |
Germany | 102 |
China | 77 |
Finland | 63 |
Ireland | 35 |
South Korea | 26 |
United Kingdom | 24 |
Denmark | 21 |
Top cities views
Views | |
---|---|
Stockholm | 152 |
Romeo | 54 |
Uppsala | 40 |
Sunnyvale | 32 |
Beijing | 31 |
Nürnberg | 31 |
Göteborg | 28 |
Umeå | 25 |
Gothenburg | 21 |
Kiez | 21 |